Netta Barzilai, vars seger i Lissabon förra året tog hem Eurovision till Israel, med den metoo-inspirerade låten ”Toy”.
Netta Barzilai, vars seger i Lissabon förra året tog hem Eurovision till Israel, med den metoo-inspirerade låten ”Toy”. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Delad kulturvärld inför Eurovisionfinalen i Israel

Nästa vecka kommer Eurovision-finalen i Israel att gå av stapeln. Samtidigt har konflikten på Gaza åter börjat blossa upp. Krav på kulturell bojkott har höjts från bland annat artister i Sverige, Storbritannien och Island och Madonna har fått kritik för att hon ska uppträda. Men det är inte första gången Eurovision blivit politiskt omstridd i Israel.

ANNONS
|

Efter dagar av dödliga raket- och flygattacker i Gaza och Israel råder nu en spänd vapenvila i en av världens kanske mest seglivade och svårlösta konflikter. Över 20 människors liv släcktes under förra helgens våldsamheter, då hundratals raketer avlossades mot Israel, som svarade med flyganfall i Gaza.

Samtidigt i Tel Aviv, knappt sju mil norr om gränsen till Gaza, pågår förberedelserna för finalen i Eurovision Song Contest. Entusiasmen är stor i staden, vars namn betyder ”vårens kulle” på hebreiska, och som ofta förknippas med det mer progressiva och liberala Israel. Likväl svävar konflikten som ett mörkt moln över evenemanget.

ANNONS

LÄS MER:John Lundvik tar inget för givet

Sven Wollter, Lo Kauppi, Olof och Karin Dreijer och 167 andra svenska artister och kulturarbetare har tidigare i våras krävt att länder och tv-kanaler bojkottar finalen i Israel. Liknande upprop har gjorts i Storbritannien, Irland, Island, Spanien och Malta, och Madonna har fått hård kritik för att hon ska uppträda under finalen.

Kritiken är i sig inget nytt. Krav på bojkott har länge varit en del av strategin för den pro-palestinska BDS-rörelsen som förordar bojkott, desinvestering och sanktioner (BDS). Rörelsen bildades 2005 av ett hundratal palestinska organisationer och fackföreningar för att sätta internationell press på Israel.

Inom kulturvärlden har rörelsen haft viss framgång: artister och grupper som Lana Del Rey, Carlos Santana, Elvis Costello, Gil Scott-Heron, Annie Lennox, Massive Attack, Pixies, Brian Eno, med flera har ställt in spelningar i Israel. Vissa, som Lana Del Rey, ställde in efter påtryckningar och kritik – andra, som Brian Eno, på grund av eget engagemang i frågan.

Sydafrika exempel

I debatten används ofta Sydafrika under apartheid som exempel, där den internationella bojkotten kan sägas ha varit framgångsrik. Till en början var det internationella samfundet djupt oense, men med tiden bildades en kritisk massa av länder, organisationer och människor som bojkottade sydafrikanska varor liksom samarbeten inom sport, forskning och kultur.

ANNONS

Sydafrika fick exempelvis inte vara med i OS från 1964 till 1988; cricketturneringar, Davis Cup-finaler och rugbymatcher ställdes in. Den sportsliga bojkotten tros ha varit särskilt effektiv för att påverka den vita sydafrikanska opinionen.

Nelson Mandela och den amerikanska singer-songwritern Paul Simon håller händer för att markera slutet på bojkotten mot Sydafrika under apartheid. Det internationella samfundet var till en början oense men med tiden bildades en kritisk massa som bojkottade sydafrikanska varor och samarbeten inom forskning, sport och kultur.
Nelson Mandela och den amerikanska singer-songwritern Paul Simon håller händer för att markera slutet på bojkotten mot Sydafrika under apartheid. Det internationella samfundet var till en början oense men med tiden bildades en kritisk massa som bojkottade sydafrikanska varor och samarbeten inom forskning, sport och kultur. Bild: Adil Bradlow

Mathias Mossberg, diplomat och tidigare chef för Utrikesdepartementets Mellanösternenhet och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier i Lund, tror att en bojkott av Eurovision hade haft en avsevärd effekt på Israel.

– Det vore en väldigt tydlig markering som skulle märkas i det vardagliga livet och för den breda allmänheten på ett helt annat sätt än en bojkott av varor gör.

Eftersom Israel är omringat av mer eller mindre fientligt inställda grannar är man väldigt mån om de europeiska och västliga samarbeten som finns, menar Mossberg.

– Israel försöker på alla sätt att länka upp sig med västvärlden. Det gäller Eurovision, sport, forskning, och så vidare. EU är Israels absolut största handelspartner. En bojkott på bred front skulle förstås hota dessa band.

Samtidigt har regeringen i Israel också blivit mer orubblig. I början av april vann Benjamin Netanyahu valet och ser nu ut att forma den mest högerinriktade och nationalistiska regeringen i Israels historia.

Kulturvärlden delad

Isabell Schierebeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som forskat kring Israel/Palestina-konflikten och israelisk inrikespolitik, konstaterar att den självsäkra högern knappast skulle låta sig påverkas av någon bojkott.

ANNONS

– Det pågår hela tiden en diskussion om de här frågorna i Israel, med demonstrationer och politiskt arbete. Ändå lyckades inte oppositionen besegra Likud och högerpartierna i valet. Om inte de själva lyckas är det svårt att se vad en sån här punktmarkering som en schlagerbojkott skulle förändra, säger hon.

Isabell Schierenbeck, statsvetare vid Göteborgs universitet.
Isabell Schierenbeck, statsvetare vid Göteborgs universitet. Bild: Fotograf Johan Wingborg

Jämförelsen med Sydafrika tycker Isabell Schierebenck haltar, eftersom det internationella samfundet är mycket mer splittrat i frågan om Israel. Bojkotten av Sydafrika var förstås också omdiskuterad, men där bildades till slut en någorlunda enad internationell front som kunde göra bojkotterna kännbara. Någon sådan enighet finns inte i frågan om Israel i dag.

–Synen på Israel skiljer sig väsentligt mellan olika länder. Att driva igenom någon bojkott i FN:s säkerhetsråd är helt orimligt i dag. Israel självt har också säkrat viktiga relationer genom att närma sig stater som Polen och Ryssland. Och EU klarar inte av att enas kring någon markering, säger hon.

Det är inte heller en enad kulturvärld som ropar efter bojkott. Kulturprofiler som Stephen Fry, Marina Abramovic och Sharon Osbourne har argumenterat emot en bojkott, som man menar skulle vara kontraproduktiv för en fredlig lösning. Radiohead och Nick Cave har med kraft försvarat sina egna uppträdanden i Israel och kritiserat de artister som förordat bojkott.

ANNONS

Israeliska Netta Barzilai, som tog hem tävlingen i fjol, har sagt att en bojkott går emot allt som Eurovision Song Contest står för.

– Det här är en ljusets festival, där vi delar scén oavsett religion och etnicitet, från alla dessa länder och kulturer. Att bojkotta det är att sprida mörker.

Politisk historia

Israels historia i Eurovision har mer eller mindre alltid varit kopplat till politik. När Ilanit (Hanna Drezner-Tzakh) representerade landet i dess debut 1973 var det mindre än ett år efter massakern vid OS i München, där den palestinska terrororganisationen Svarta september mördade 11 israeliska idrottsmän. Säkerhetspådraget under finalen i Luxemburg var därför ovanligt stort.

Melodischlagerfestivalen 1998 i Birmingham vanns av Dana International från Israel med låten "Diva". Ett bidrag som retade upp konservativa i hemlandet.
Melodischlagerfestivalen 1998 i Birmingham vanns av Dana International från Israel med låten "Diva". Ett bidrag som retade upp konservativa i hemlandet. Bild: Stefan Ed/Helsingborgs Dagblad/TT

Israels Eurovision-bidrag har också ofta retat upp konservativa kretsar i det egna landet, som när bidraget ”Diva”, framfört av transsexuella Dana International, vann Eurovision 1998. Eller två år senare, när popkvartetten PingPong sjöng om fred och försoning i Mellanöstern och viftade med Syriens flagga i slutet av framträdandet. Och så Netta Barzilai förstås, som vann i fjol med den metoo-inspirerade låten ”Toy”.

LÄS MER:Ännu en strid väntar för Benjamin Netanyahu

Inför årets final är säkerhetspådraget återigen ovanligt stort och väntas motsvara en tiondel av de totala kostnaderna för arrangemanget. En av de israeliska programledarna säger till Reuters att de inte vet vad de ska vänta sig. Det finns en oro för att aktivister kan komma att försöka avbryta tävlingen, eller att någon av deltagarna ska protestera från scenen.

ANNONS

Vad som än händer kommer Eurovision inte ifrån medlemsländernas konflikter, särskilt inte i år.

Rättelse. Artikeln har uppdaterats 09.46 torsdag 9/5. I den första publicerade versionen stod det att Vivienne Westwood, Peter Gabriel och Mike Leigh argumenterat mot en bojkott. Det stämmer inte. De nämnda artisterna stödjer förslag på bojkott.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS