Den här veckan skulle min vän Kim ha fyllt 35 år. Så blev det inte. Hon mördades när hon var ute på ett reportagejobb för fem år sedan.
Vi lärde känna varandra i New York när jag var en osäker journaliststudent och hon en ung men redan framgångsrik frilansare som skrivit för tidningar som The Guardian och New York Times.Trots att hon bara var 30 år hade hon rest mycket och skrivit reportage om allt från Kubas underjordiska internetleverantörer till livet för de efterlevande på Marshallöarna i Stilla havet där USA testade kärnvapen och en vätebomb på 1940- och 50-talet. Hon kallade sitt speciella bevakningsområde för ”rebelliska underströmmar”, historier som ligger snett bredvid mainstream-fåran, människor som annars aldrig är huvudpersoner i nyheterna.
Sommaren 2017 var Kim egentligen på väg till Peking. Fortfarande tänker jag på henne nästan varje dag. Vad hade hon skrivit om? Var i världen hade hon bott?
Fortfarande tänker jag på henne nästan varje dag. Vad hade hon skrivit om? Var i världen hade hon bott?
Frilansande journalister saknar tryggheten som en redaktion med ekonomiska muskler och stora HR-avdelningar ger. Kvinnliga journalister riskerar också på ett annat sätt än män att bli trakasserade eller ofredade. GP har tidigare berättat om hur de kvinnliga journalisterna i Afghanistan var särskilt utsatta som måltavlor redan innan Talibanerna tog tillbaka makten.
Under den månad kriget i Ukraina hittills pågått har två kvinnliga frilansjournalister blivit dödade. Ukrainska Oleksandra Kuvshynova var bara 24 år när hon och Fox News kameraman Pierre Zakrzewskis bil besköts utanför Kiev.
Kuvshynova arbetade för Fox News utsända som fixare och hade varit med dem en månad när hon miste livet. Fixare är lokala journalister som hjälper influgna korrespondent-team. De översätter, bokar intervjuer och guidar de utländska journalisterna. Deras insats är ovärderlig, men de befinner sig långt ned i hierarkin och får sällan några flashiga bylines. När nyheten kom om dödsskjutningen nämndes först inte Oleksandra Kushynovas namn.
Den andra kvinnliga journalisten som miste livet var ryska Oksana Baulina, utsänd av nyhetssajten The Insider. Hon dödades ute på ett jobb i Kiev, när hon filmade förödelsen i ett shoppingcenter i ett bostadsområde som bombats av ryska styrkor.
Jag tänker på alla människor som kände dem, alla historier som inte kommer att bli berättade nu när de är borta.
Kims närstående ville inte göra döden och brottet till berättelsen om hennes liv, utan kärleken till journalistiken.
Kims närstående ville inte göra döden och brottet till berättelsen om hennes liv, utan kärleken till journalistiken. På hennes födelsedag delar hennes familj och vänner ut stipendium till två unga kvinnliga journalister som verkar i hennes anda.
Den första stipendiaten, danska Anne Kirstine Hermann skrev en uppmärksammad granskning om hur grönländska barn stals från sina föräldrar under 1950-talet och uppfostrades i Danmark. Årets stipendiater Astrid Landon och Ye Charlotte Ming ska undersöka rätten till sexuell assistans för handikappade i Frankrike respektive spåren av tysk kolonialism och plundring i Kina.
Kim kommer inte tillbaka. Inte Oleksandra Kuvshynova eller Oksana Baulina heller. Ingenting kan ersätta dem. Men det är ändå en tröst att andra unga kvinnor tar vid och fortsätter att rapportera och berätta.
Läs mer av Victoria Greve:
LÄS MER:Recension: ”Statsministermordet” av Hans-Gunnar Axberger
LÄS MER:Göteborg har mycket att bevisa som litteraturstad
LÄS MER:Protesterna i Ryssland väcker hopp i mörkret
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
