Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Hynek Pallas: Därför håller Viktor Orbán Ungern i sitt grepp

Ungerns premiärminister Viktor Orbán vann en jordskredsseger i landets parlamentsval i början av april. Han som började som en liberal revolutionär när muren föll har i dag nära band till Putin och har drivit Ungern i en auktoritär riktning. Hynek Pallas synar mekanismerna bakom hans popularitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

”Vi uppfann kulspetspennan och upptäckte c-vitamin. Vi var Hollywoods första moguler. Men en sak är vi usla på – demokrati. Unga revolutionärer blir gamla tyranner här.”

Den agiterande studentledaren i ”The informant” – HBO:s nya dramaserie om angiveri i Ungern 1985 – håller inte igen. Tyrannen han pekar ut är Ungerns dåvarande ledare, kommunisten János Kádár.

Men som kulturkritikern Siegfried Kracauer påpekade redan på 1920-talet: Historisk fiktion handlar egentligen alltid om sin egen tid. Och det var ingen slump att premiären för ”The informant” lades samma helg som det ungerska parlamentsvalet.

Historisk fiktion handlar egentligen alltid om sin egen tid.

Viktor Orbán var 1989 en ung liberal revolutionär som krävde att Sovjetunionen skulle dra tillbaka sina trupper från Ungern. Sedan dess har han utvecklats till en av vår tids tyranner. I sin pinfärska bok ”Spin dictator” förklarar ekonomen Sergei Guriev och statsvetaren Daniel Treisman hur denna typ av auktoritära ledare numera inte hänger politiska motståndare. Och inte ens när de fuskar i val vinner de med 90 procent av rösterna. I stället ser de som den ungerske premiärministern till att spelplanen är i deras favör.

En annan ungrare, sociologen Bálint Magyar, har länge sökt svar på sitt hemlands förändring. Han pekar på språket: det var självklart att nationer som Ungern skulle bli liberala demokratier efter murens fall. Varken öst eller väst hade ju andra begrepp för kombinationen av fria val och marknadsekonomi. Men språket speglade inte vad som skedde, eller vad som överlevde från den tidigare regimen. Hans bok ”Post-communist mafia state – the case of Hungary” (2016) sätter namn på vad som utvecklades i stället: klanliknande system där en person fördelar pengar och makt.

Om Orbán i detta val faktiskt har ägnat sig åt rent valfusk återstår att se – en del tyder på det (ETC 6/4). Men redan efter valvinsten 2010 började hans parti Fidesz att peta om valkretsar så att de passade dem, det som på engelska kallas för ”gerrymandering”. De ändrade på egen hand i konstitutionen. Efter valet 2014 kunde Fidesz få en så kallad supermajoritet (trots att antalet röster var mindre än hälften).

Viktor Orban talar dagen innan det ungerska valet 2 april där han tog hem en jordskredsseger. Bild: Petr David Josek
Viktor Orban talar dagen innan det ungerska valet 2 april där han tog hem en jordskredsseger. Bild: Petr David Josek

Nu går skattemedel främst till det regerande paritet inför val. Där det alls är tillåtet med politiska budskap är det deras annonser som dominerar. Det gäller även på sociala mediers digitala torg. De traditionella medierna kontrolleras redan av oligarker med kopplingar till Orbán. Péter Márki-Zay, ledaren för den breda koalition Enade för Ungern som sattes ihop för att besegra Fidesz, fick sammanlagt fem minuters tv-tid inför valet.

Men rena diktaturfasoner med rötter i Ungerns förflutna finns ännu. Som fjolårets Pegasus-skandal visade så att avlyssnar regimen journalister, jurister och aktivister (Expressen 23/7-21). Precis som ”The informant” eller András Forgách dokumentärroman ”Modersakter” visar att den gjorde förr om åren (GP Kultur 1/6-21).

Manipulationen av spelfältet är ändå inte hela anledningen till att Orbán i början av april vann en förkrossande seger – den fjärde på raken – i det lilla Centraleuropeiska landet. Den 58 år gamle premiärministern är också EU:s längst regerande ledare för att han faktiskt är populär.

Den 58 år gamle premiärministern är också EU:s längst regerande ledare för att han faktiskt är populär.

Och vi måste se varför – eller snarare var – han är det. Annars kommer man aldrig kunna börja hantera problemet eller förstå varför den process som EU-kommissionen i tisdag drog i gång mot Ungern – den nya mekanism som gör att man kan kapa stöd till ett land som bryter mot rättsstatsprinciper – kan slå bakut.

Det var i praktiken bara huvudstaden Budapest som vände Fidesz ryggen. Så är det nu i varje Centraleuropeiskt val. Liberala krafter dominerar städerna medan populister och extremister tar landsbygden. Kombinationen av att som Fidesz lägga tonvikt på att vara ett kristet, nationalistiskt parti, skrämma folk med muslimer och bögar och samtidigt ge dem en trettonde månads pension eller extra barnbidrag – för att inte tala om att hålla befolkningen vit och ungersk – är populärt. Parallellt med parlamentsvalet ordnade man även en folkomröstning som i praktiken jämställde homosexualitet med pedofili. Den var formulerad så att det verkade som att koalitionen var för det senare.

Självfallet måste EU-medel strypas när de går till att göda en korrupt krets; Ungerns rikaste man är numera Orbáns gamla klasskamrat. Men det är också en senkommen åtgärd. Många Fidesz-väljare betraktar redan EU som en utländsk fiende som vill pracka på dem o-ungerska värderingar och flyktingar.

Även om man stöder kommissionens beslut måste man fråga sig vad som görs för att befolkningen inte ska känna sig isolerad och attackerad om det genomförs. Något som kommer att utnyttjas av Orbán. Och av värre krafter: En obehaglig överraskning efter valutgången var att extremhögerpartiet Vårt hemland plockade hem 6 procent av rösterna (mot Fidesz 54 procent och koalitionens 34 procent).

För att förstå hur populär Orbán är, och vilken makt hans parti har över narrativet i Ungern, kan man lyssna på hans segertal: ”Vi har aldrig haft så många motståndare. Vänstern här hemma och internationellt. Byråkraterna i Bryssel. Soros-imperiet med alla sina pengar. Världens alla mainstreammedier – och till och med den ukrainske presidenten”, förklarade Orbán.

Föreställ dig att en nyvald svensk statsminister skulle ägna sig åt antisemitiska blinkningar och sedan – samtidigt med att de brutala bilderna från Butja sprids över världen – håna Volodymyr Zelenskyj.

Orbán kommer inte bara undan med det, han applåderas.

Orbán kommer inte bara undan med det, han applåderas. Det betraktas som del i hans seger: Han har hållit ungrarna utanför ett krig som oppositionen (enligt Fidesz) vill hetsa in dem i. Så lyckas Orbán till och med vända sin vänskap med Vladimir Putin till något positivt.

Precis som Orbán har en god relation till Donald Trump, Serbiens nyss omvalde Aleksandar Vučić och Kinas Xi Jinping. De delar de en illiberal världsbild. Och ekonomiska band. Under valkampanjen hjälpte Putin sin vän genom att påstå att Ungern skulle få köpa gas fem gånger billigare än resten av Europa. Ett påstående som spreds av den ryska nyhetsbyrån Tass och användes som löfte till ungrarna under kampanjen, men tycks sakna verklighetsförankring. Högst verkligt är däremot att 85 procent av Ungerns gas och 64 procent av dess olja kommer från Ryssland. EU-sanktioner skulle få oöverskådliga konsekvenser för den ungerska ekonomin – och för landets regering.

Andra EU-ledares tystnad efter Fidesz ungerska valvinst visar dock skadan som Orbáns ”neutralitet” ställer till med. Det är nästan uteslutande högerextrema partier som har gratulerat den ungerske ledaren. Mest besvärande för länderna i övriga Centraleuropa är Orbáns svårighet att ta avstånd från Putin. Och det är vägvalet hos ledarna där, i de länder som tillsammans med Ungern utgör den så kallade Visegradfyran, som kan bli avgörande för hur kommissionens process kring Ungern landar hos den breda ungerska allmänheten.

Hittills har Polen, Tjeckien och Slovakien stått med Ungern när tuffa vindar har blåst, främst i den flyktingfråga där man tidigare visat enad front. Nu finns en stor klyfta till det Rysslandskritiska Polen där premiärministern Mateusz Morawiecki redan har kritiserat Orbán. Liknande tongångar hörs från Tjeckien, där den liberale utrikesministern Jan Lipavský menar att Ungern ”måste välja om de ska tillhöra Nato och EU”. (Twitter 4/4). Det ska mycket till för att bli konkret politik – Polens regering vet att EU-kommissionen även har deras rättsröta i sikte – men det skulle kunna visa sig betydelsefullt för att påverka Ungern i demokratisk riktning.

Hur det går i ”The informant” ska inte avslöjas här. Men tv-seriens gestaltning av korruption, sunkig nationalism och småpåveri påminner om att alltför mycket historiskt bagage överlevde 1989 års regimskiften.

Läs fler texter av Hynek Pallas:

LÄS OCKSÅ: Recension: ”Svart historia” av Amat Levin

LÄS OCKSÅ: ”Gudfaderns” skapare gör motstånd mot nostalgin

LÄS OCKSÅ: Mediedebattörer måste lyfta blicken från Sverige

LÄS OCKSÅ: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.