Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/5

Därför älskar vi maffiafilmer

Maffiafilmernas brutala värld består av tydliga hierarkier och där familjen är viktigare än individen. Carl Magnus Juliusson försöker med hjälp av Platon reda ut vad de egentligen säger om politik.

På onsdagen släpps Martin Scorseses nya gangsterfilm, "The Irishman", på Netflix. En film som också kanske blir Scorseses sista i en lång framgångsrik serie maffiafilmer.

Anledningarna till att gangsterfilmerna har blivit så populära är många. En är hur de lyckas skildra en annan värld av hierarkier och heder mitt i ett individualistiskt och demokratiskt USA. En värld av klassiska, traditionella värden som vi upplever som både främmande och djupt fascinerande.

LÄS MER: Filmrecension: The Irishman - Netflix

I filmer som Francis Ford Coppolas "Gudfadern" och Martin Scorseses "Maffiabröder" kommer klan och familjeheder först.

I filmer som Francis Ford Coppolas "Gudfadern" och Martin Scorseses "Maffiabröder" kommer klan och familjeheder först. Man respekterar de äldre och ifrågasätter inte familjens överhuvud. Organisationen bygger på en tydlig beslutsordning och kännetecknas av lojalitet och lydnad. Det finns ett tydligt förakt för svaghet, och stenhårda skiljelinjer mellan män och kvinnor.

I "Gudfadern II" finns en scen när familjens rådgivare, Tom Hagen, besöker Frankie i häktet efter att han förrått Michael.

"Familjen Corleone var som romarriket", säger Frankie.

I förtäckta ordalag diskuterar de vad den romerska kejsaren gjorde med dylika upprorsmakare. Kejsaren var god nog att låta familjen och förmögenheten vara i fred om förrädaren självmant begick självmord. Och Frankie fattar vinken.

Maffians värderingar är traditionella av en nästintill antik kaliber.

Maffians värderingar är traditionella av en nästintill antik kaliber. Men det betyder inte att det skulle finnas något samband mellan filmernas popularitet och de senaste årens ökade intresse för konservativt traditionella värden.

Tvärtom. Filmerna handlar inte enbart om en sorts organiserad brottslighet som till en början lätt får ett romantiskt skimmer över sig. De innehåller även en kritik mot densamma, samt skildrar dess ofrånkomliga upplösning.

LÄS MER: Här ser du Scorseses nya gangsterfilm på bio

En viktig aspekt av till exempel "Maffiabröder" och "Gudfadern"-filmerna är skillnaden mellan första och andra generationens ledare, hur synen på organisationens styre förändras, och psykologin som rymmer sig där bakom.

Ett sätt att försöka analysera detta skifte är att jämföra det med hur Platon beskriver de olika statsskicken i "Staten". Där beskriver han bland annat hur olika statsskick uppstår, varför de går under och de egenskaper som kännetecknar en människa under varje styre.

Den stämning som det stora bröllopet har i början på "Gudfadern" med den stora familjen, sammanhållningen, patriarken på sitt kontor, statusen och inflytandet, liknar kanske främst det styrelseskick som Platon kallar timokrati. Timokrati går ut på att de som har mest pengar och samtidigt är mest lämpade för krig bestämmer.

LÄS MER: Rapp och rolig Francis Ford Coppola om filmteknik

Till skillnad från aristokratin, som Platon själv föredrog, styrd av en filosof-kung, består det ledande skicket i en timokrati inte av någon rationell och osjälvisk ledare. Det fattas inte moraliska ideal och värderingar, men de har blandats ut med även ett intresse för status och makt.

En timokrat behöver inte, enligt Platon, från början vara besatt av pengar, men dras till dem mer och mer när den blir äldre. I en film som "Gudfadern" skulle timokratin representeras av Don Corleone som kan vara hård och grym när han måste, men samtidigt fortfarande har vissa moraliska riktlinjer som till exempel i hans motvilja mot att börja sälja droger.

Den moral som finns kommer enligt Platon att vattnas ur då rikedom bara värderas högre och högre över äran.

Den moral som finns kommer enligt Platon att vattnas ur då rikedom bara värderas högre och högre över äran. Något som ger upphov till ett nytt styrelseskick – oligarkin.

Platon beskriver oligarken som en person som sett sin far lida och stå inför ekonomiska bekymmer. Därför skruvar den upp sin ambition och sitt begär efter pengar genom att trycka undan eventuella inre, goda sidor.

Men det finns en själslig egenskap som oligarken värderar högt, och det är att behålla lugnet och fattningen. Något som hör ihop med den kyla genom vilken den ökar sina tillgångar.

LÄS MER: Sopranos förändrade sättet vi ser på tv

En sådan beskrivning ligger nära hur Michael tar över ledarrollen för familjen Corleone i "Gudfadern II". En övergång som leder till hårdare tag och till och med brodermord.

Men eftersom oligarkin leder till en tydlig skillnad mellan fattiga och rika är den dömd att, genom en revolution, till slut leda till demokrati. De fattiga blir de nya vinnarna, vilka förvisar de tidigare ledarna, och fördelar makten och medlen mellan sig.

Vi får dock aldrig se familjen i "Gudfadern" utvecklas till någon form av "demokratisk", kriminell organisation.

Vi får dock aldrig se familjen i "Gudfadern" utvecklas till någon form av "demokratisk", kriminell organisation. Tvärtom slutar det hela, liksom i "Maffiabröder", i ett cyniskt och rått tillstånd, långt från den inledande familjegemenskapen, där ingen längre går säker.

Platon hade mycket att säga även om demokrati. Att den gör människan besatt av onödiga begär och ett liv utan ordning eller högre värden. Och därför till slut övergår i tyranni. Och så går det runt.

LÄS MER: Bruno Ganz gjorde ondskan mänsklig

Maffiafilmer som dessa idealiserar inte traditionella värden och starka ledare. Snarare skildrar de dessa styrelseskicks bräcklighet, hur de går under efter sina egna principer, och i slutändan leder fram till demokrati.

I stället för att handla om nostalgi för en annan tid och med andra värderingar, gör filmerna upp med vår romantik för en sådan värld, och visar på dess skörhet och brutala baksida.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.