Därför får Göteborg allt fler konstverk

Efter att kravet på att få in konst i byggprojekt infördes i Göteborg har staden börjat se en ökning i antalet nya offentliga konstverk. Sedan 2013 har 15 nya verk tillkommit. Nu är ytterligare ett 30-tal på väg.

ANNONS

2013 gick den så kallade 1%-regeln från att vara en rekommendation till att bli ett krav bland Göteborgs helägda bolag och förvaltningar. Regeln innebär, enkelt uttryckt, att en procent av kostnaden i ett byggprojekt ska avsättas till konst. Projekten kan vara allt från bostadshus till rondeller och parker.

Sedan förändringen har också den offentliga konsten i staden fått en skjuts och redan nu har ett 15-tal nya konstverk färdigställts.

GP följde med Sarah Hansson, processledare för 1%-regeln, på en tur runt i staden för att se på några av de nya konstverken.

Neonslingor som lyser upp på natten

Rundvandringen börjar på en parkering i Rannebergen. Där har Bostadsbolaget byggt upp en återvinningscentral.

ANNONS

Den starka orangea färgen sticker ut rejält. På byggkroppen hänger neonslingor. Vissa bildar punktade streck, andra ord. Ytterligare andra ser nästan ut som klotter på ett anteckningspapper.

– Den här gestaltningen har Ilja Karilampi gjort. Han inspireras mycket av modedesign, musik och annan populärkultur, säger Sarah Hansson.

Det går att förstå vad hon menar. Neonslingorna för tankarna till en amerikansk diner eller kanske rent av en avskalad Jukebox.

Sarah Hansson berättar att de i arbetet med den här byggnaden hade en ovanligt liten budget, bara 225 000 kronor. En summa som egentligen är för knapp för att det ska bli prioriterat.

– Det är långa och kostsamma upphandlingsprocesser och det är generellt sett svårt att sätta igång ett projekt med en budget under 300 000 kronor. För det byggs så oerhört mycket i stan att det är svårt att hänga med. Men här såg vi möjligheten till en snabb process, säger hon.

Konsten kan vara helt väsensskild

Neonslingade återvinningscentraler är kanske inte det första människor ser framför sig när de tänker på offentlig konst. Troligare är nog att tankarna går till statyer över döda kungar eller graffitimålade husgavlar.

Men Sarah Hansson förklarar att konsten som kommer av 1%-regeln kan vara lite allt möjligt.

ANNONS

LÄS MER:Tre nya skulpturer i Lorensbergsparken

Det kan vara installationer eller konceptuella performanceverk. Konstverk som syftar till att initiera samtal eller förundra. Men också verk som kommenterar samtiden, likt Alina Chaiderovs Ut i Redbergsparken, där hon utgår från 2015 års flyktingsituation.

Det kan även vara Sara Nilssons fantasifulla skulpturer i Lorensbergsparken. Men också Éva Mags tavlor som hänger i två idrottshallar på Lindholmen. Där var processen en del av konstverket. Hon valde nämligen att först sy upp kläder, som fylldes med lera för att undersöka kroppen och dess rörelse.

Satte pucken utanför Scandinavium

Det finns förstås alltid direktiv och krav när det kommer till offentliga medel. Beroende på plats kan också direktiven skifta. Men grundtanken från Göteborg Konst är att kommunen inte upphandlar ett konstverk, utan istället en konstnär och det unika som denne kan skapa.

Det ska vara en professionellt verksam konstnär och valet faller på den som bedöms vara bäst lämpad för varje projekt.

– I upphandlingsprocessen är det lite fyrkantigt, så i kravspecifikationen och i formuleringen av uppdraget måste det skapas utrymme för konstnären att arbeta så fritt som möjligt. För konsten ska ju tillföra en oväntad kvalitet.

Utanför Scandinavium går det att se hur krav och konstnärlig frihet möts. Ytan är sådan att bilar måste kunna köra in och människor måste kunna stå i kö.

ANNONS

Därför har den tyska konstnären Judith Hopfs framförallt använt marken, där hon har målat ett snirkligt mönster med färg.

Hon har också gjort en orange sittyta som har fått formen av en puck. En passning till Scandinaviums hockeymatcher.

– Och det är som att färgen följer puckens rörelse. Som ett skridskomönster, som slutar i en minst sagt uppspelt seriefigur, säger Sarah Hansson.

Färdigställda projekt som tillkommit via 1%-regeln

1. Stadsbiblioteket, Yvonne T. Larsson, Går du ofta hit eller? (2014)

2. Stadsbiblioteket, Kent Karlsson, Lorem ipsum, (2014)

3. Studentboende, Selma Lagerlöfs torg, Ekta & Ollio (Daniel Götesson & Jonathan Josefsson), väggmålning, (2015)

4. Torshallen, klättervägg, Fredrik Norén, Mount Everest (2016)

5. Göteborgs Hamn, ID-port, Runo Lagomarsino, Europa (2016)

6. Bravida Arena, Per Petersson, TIFO (2016)

7. Bravida Arena, Thomas Nordström & Annika Oskarsson, Alla möter alla (2016)

8. Bostadshus, Egnahemsvägen, Åsa Greaker, Glaserad grönska (2016)

9. Parkeringshuset Snipan, Första Långgatan, Martin Formgren, Albedo (2016)

10. Redbergsparken, Alina Chaiderov, UT (2016)

11. Jöns Rundbäcks plats, Klas Eriksson, We can be Local, just for one day (2016)

12. Lorensbergsparken, Sara Nilsson, Kultur & Natur (2018)

13. Utanför Scandinavium, Judith Hopf, A Line (2018)

14. Santos Idrottshallar, Éva Mag, Jag + Du = Vi (2018)

15. Återvinningscentral, Rannebergen, Ilja Karilampi, thinking thinking dot dot dot (2018)

Källa: Göteborg Konst

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS