Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Claude Marchant undervisar på Balettakademien i Göteborg, sent 1960-tal. Bland eleverna syns Ewa Michalik, Stefan Ahlqvist och Pia Thörngren. Fotograf okänd  Bild från Claude Marchant och Bo Westerholms arkiv.
Claude Marchant undervisar på Balettakademien i Göteborg, sent 1960-tal. Bland eleverna syns Ewa Michalik, Stefan Ahlqvist och Pia Thörngren. Fotograf okänd Bild från Claude Marchant och Bo Westerholms arkiv.

Claude Marchant lärde göteborgarna att dansa

I år är det 100 år sedan Claude Marchant föddes. Dansgöteborg hyllar en konstnär och pedagog som för alltid förändrade synen på vad dans kan vara.

1967 är ett märkesår i Göteborgs danshistoria. Då slog den amerikanske dansaren och koreografen Claude Marchant ner som en bomb i staden och förändrade hela synen på vad dans kunde vara. I veckan, den 11 november, skulle han ha fyllt 100 år och det gav Dansgöteborg anledning att samlas till en högtidsdag med besök vid graven, seminarium på universitetet och en minnenas afton på Atalante. Fortsättning följer i helgen då det blir Öppen scen med föreställningar, fotoutställning och föreläsningar på Balettakademien.

LÄS MER: Simons dans förde honom från Biskopsgården till världsscenen

Claude Marchant var lärare på Balettakademien, dit han engagerades av Lia Schubert. Efter tio framgångsrika år med sin skola i Stockholm startade hon 1967 Balettakademien även i Göteborg. Skolan red högt på den våg av jazzbalett, som Schubert med sin näsa för det nya hade skapat. I Göteborg fick vågen en extra skjuts genom Claude Marchant.

Snart dansade "alla" hos Marchant. Professionella dansare och glada amatörer, unga och äldre, klassiska dansare från Stora teatern och andra som ville ha något nytt.

Han kom från den stora världen och hade bland andra dansat med den berömda koreografen Katherine Dunham. Han hade även haft ett eget turnerande kompani och han hade medverkat i musikaler och film – inte minst samarbetat med Fellini. Nu tog han Göteborg med storm. Eller snarare med dans. Snart dansade "alla" hos Marchant. Professionella dansare och glada amatörer, unga och äldre, klassiska dansare från Stora teatern och andra som ville ha något nytt.

LÄS MER: Recension: "Urban nights I" på Stora teatern

Jazzbaletten hörde till det nya. Men Claude Marchant gick längre, hans undervisning sträckte sig bortom den populära flugan. Utöver en dansform som befriade delar av kroppen som tidigare hållits undan förmedlade Claude Marchant också en inställning till dans som äkta konstutövning. Det handlade om respekt och tilltro och kom att bli lika betydelsefullt som jazzdansen för det fria dansliv som växte fram i Göteborg.

Claude Marchant ställde höga krav. Han tog plats och märktes, långt utanför dansstudion.

Claude Marchant ställde höga krav. Han tog plats och märktes, långt utanför dansstudion. Men han såg också sina elever, lyfte fram och uppmuntrade. Om detta vittnade många röster vid det seminarium som arrangerades vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Han skapade förstås även en egen grupp i Göteborg. Med Marchant dance theatre fick eleverna erfarenhet av att dansa för publik. De återkommande föreställningarna blev populära, även publiken lärde sig att dans är mycket mer än traditionell balett.

Claude Marchant gick bort sommaren 2004, men arvet från hans verksamhet i Göteborg sätter ännu kroppar i rörelse.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.