Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Cissi Wallins avbön har en historia

De senaste åren har ett antal influencers ångrat sitt beteende i sociala medier och bett om ursäkt. Emanuel Karlsten ser en likhet med tiden då tryckpressen var ny.

Metoo-ikonen Cissi Wallin har gjort avbön och säger sig nu lämna den sekt hon själv varit både präst i och offer för. Efter namnpubliceringen av mannen hon anklagar för våldtäkt gick det för långt, menar Wallin. Det blev uthängningar och drev mot alla möjliga sexister, oliktänkande eller bara vanliga idioter. Nu vill hon göra bättre, ta större ansvar.

Detta är ett fenomen med historiska rötter. Det är såhär det ser ut när oreglerade aktörer får plötslig och stor makt. Man publicerar, lär sig, backar och skapar långsamt en ny etik.

I år blir Sveriges tryckfrihetsförordning 255 år. Den var den första lagreglerade i världen, men hade sina begränsningar. Man fick inte kritisera statsskicket och den kristna tron, till exempel. Fyra år senare kom Danmarks variant – som var totalt fri: vem som helst med tillgång till en tryckpress fick skriva vad de ville. Danskarna hade stor tillit till vad människans egna ansvar och friheten skulle leda till politiska, djupa samhällsförbättrande diskussioner. Men istället för en start för sociala reformer fick Danmark snart en uppsjö av tryckt snusk och religiösa svärmerier. Den danska oreglerade tryckfriheten varade i fyra år, innan den fick avgränsningar som liknade de i Sverige.

LÄS MER: Avbönen lindrar inte all smärta Wallin orsakat

Men istället för en start för sociala reformer fick Danmark snart en uppsjö av tryckt snusk och religiösa svärmerier.

Tendenserna hängde kvar även när de första massmedierna skapades. De första tidningarna ljög och överdrev, uppviglade och skandaliserade – och personer hängdes ut. Det var inte hållbart, vilket även medierna med tiden lärde sig. Man förstod att publiceringar av något klandervärt ibland gör publicisten till både åklagare, domare och bödel och att det krävde ett extremt stort ansvarstagande. Risken blir annars att man skapar ett samhälle värre än det man försöker motverka.

På samma sätt som yttrandefrihetens gränser prövades av 1700-talets oreglerade tryckfrihet sätts den nu på prov av internet. Likheterna är många: Tryckpressägare och sociala medier-profiler älskade den gränslösa möjligheten att nå massorna, göra sin röst hörd och påverka. Till en början upplevdes det som ett vackert bevis på den lilla människans röst, men med tiden blev det uppenbart att konsekvenserna blev ohållbara. De små gatuhörnen har växt till stora plattformar och publicisterna till härförare av små arméer med högafflar och facklor.

De små gatuhörnen har växt till stora plattformar och publicisterna till härförare av små arméer med högafflar och facklor.

Idag förtäcks det ofta med att de individuella syftena ofta är goda: Kvinnors kamp, den lilla människan mot den stora staten, brottslingen som gör stadsdelen otrygg. Men när det individuella perspektivet blir massans hänger inte moralen, etiken och ansvaret med. Trots att alla har blivit publicister har få förstått vad publicistiskt ansvar innebär.

Det vi nu ser i vår digitala tidsålder är ett uppvaknande som liknar det pressen en gång upplevde. I Wallins genre kan exempelvis debattören Elaine Eksvärd nämnas, som nyligen berättat att hon gjort en liknande, tillnyktrande resa. Innan henne har Isabella Löwengrip och Alex Schulman pratat om liknande insikter. Säkert kommer vi se många fler framöver – och säkert kommer vi se många nya aktörer födas, som gör nya övertramp.

Det kommer nog inte leda till en nya gemensamma pressetiska regler, men möjligtvis en bredare normerande kultur om hur man beter sig med sitt fria ord – och vad publicistisk makt innebär för den enskilde.

Läs mer av Emanuel Karlsten:

LÄS MER: Pandemin får mig att ifrågasätta verkligheten

LÄS MER: FHM:s presskonferenser avslöjade svenskarnas feghet

LÄS MER: Nu måste DN granska sig själva

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.