Enligt Time Magazine är Lady Gaga världens mest inflytelserika artist, därför att hon förenar musik med performancekonst, och där fick stackars åldrande Laurie Anderson, som gjort likadant i åratal, dock utan gigantiska försäljningssiffror. Kvantiteten och profiten – ballongens uppblåsbarhet – segrar självklart över mer jordbunden kvalitet. Att ha det största inflytandet bör innebära att man påverkar människors liv på ett avgörande sätt. Hur mäts detta? Jag antar att Time Magazine inte har konsulterat Eko-redaktionen för ännu en garanterat tillförlitlig enkät. Dock bevakades Lady Gagas besök i Sverige för en tid sedan som vore hon drottningen.
Varför anses en Lady Gaga mer inflytelserik än en Laurie Anderson? Därför att så sägs i media, det är allt; och media har blivit förmedlare av synvillor, där de tvärtom säger sig vara sanningsvittnen. De får det att drälla av ikoner, modeikoner och rockikoner och feministikoner överallt, och tillvaron anses intill trängsel fylld av världens bästa popband. Men jag tror Laurie Anderson kan vara lugn. Inflytande, påverkan, är sådant som verkar på lång sikt, och oftast lite i skymundan.
Lady Gaga har övergivit oss lättroade varelser, men kungahuset är kvar, och ett stundande bröllop; för att tala om ytterligare medial centralisering. Här har vi en av landets mest meningslösa institutioner, utan innebörd, betydelse eller makt, men dess inflytande anses fantastiskt. Ingen vet varför, så sägs bara. Ett typiskt exempel från Aftonbladets ledarsida: ”Kronprinsessan Victoria kommer att bli en förebild för alla blivande brudar. De kommer att kopiera allt från brudbukett till håruppsättning. Därför är det viktigt att Victoria tar sitt ansvar och visar att hon gifter sig av egen fri vilja och inte för att hennes pappa har bestämt det.”
Så kan det gå när man i feministisk nit förklarar alla tjejer vara viljelösa våp.
Med inbetalningskortet till tevelicensen kom en broschyr där SVT:s Ebba von Sydow berättar varför hon hårdbevakar Victorias bröllop. Jo, därför att detta är en ”historisk händelse”. Iallmänhet ser man först i efterhand vilka händelser som blivit historiska, men kristallkulor och tarotkort ingår numera i den mediala arsenalen. Hon hänvisar också till ”kungligheternas roll som marknadsförare av Sverige.”
Tja, när Bob Dylan, en omvittnat beläst man, fick Polarpriset kunde han inte skilja kungen från dennes adjutant, och frågar man utomlands ett barn vem som är Sveriges drottning kan man få svaret: Pippi Långstrump. Det barnet vet nog i så fall mer om världen och verkligheten än svenska medier i allmänhet.
