Sverige deltog inte i kriget, men Andra världskriget präglade ändå handelsstaden Göteborg. Här är planen framför Kajskjul 32 i Majnabbe full av bomullsbalar. Fotografiets datering underlättas av fartyget vid kranarna. Svenska Lloyds ”Bothnia” hade år 1930 byggts för Stockholmsrederiet Sveas räkning på Finnboda Varf i Nacka. Hon hette då ”Wirgo” och hade en trecylindrig trippel ångmaskin. I februari 1940 gick hon i konvoj genom Åbolands skärgård, bombades av ryskt flyg och sjönk utanför Gärsö. Efter bärgning på 27 meters djup såldes hon i början av 1942 till Svenska Lloyd som gav henne namnet ”Bothnia”. Senare samma år blev ”Bothnia” upplagd i Malmö. Bilden från Göteborgs kan alltså med viss säkerhet sägas vara tagen år 1942.
Januarinatt i Västra Nordstaden 1938. De första bokstäverna av skylten ”Tyggårdsgatan” är synliga. Tyggården är en äldre beteckning för Kronhuset. Eric Cederbourg – verksam på 1700-talet och ofta ansedd som Göteborgs förste stadshistoriker – framhåller att bergknallar låg i vägen och att det vid anläggningsarbetet efter stadsbranden 1669 var mycket besvärligt att få Tyggårdsgatan jämn.
Renovering av restaurangen i Palacehusets östra del i februari 1938. Källarfönstren vetter mot Drottningtorget. Restaurangen gick i decennier under beteckningen ”Gropen” och var det traditionella vattenhålet för stadens journalister – strategiskt beläget halvvägs mellan Göteborgs-Postens och Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings redaktioner. På 2000-talet förs traditionen vidare av Kinakrogen Ching Palace.
I över ett halvsekel kunde göteborgarna kliva in i den forna kägelbanan på Kungstorget och se skådespel – först på Savoyteatern och från 1951 på Atelierteatern. När bilden togs ett soligt ögonblick år 1969 var Atelierteatern etablerad som en liten men pigg scen för samtida europeisk dramatik. Detta år valde man dock att sätta upp Ludvig Holbergs ”Den politiske kanngjutaren” från 1722, med Märta Ternstedt, Tage Severin och Rulle Lövgren i rollerna. Göteborgs-Postens recensent Åke Perlström skrev förbryllad: ”Holberg är nog inte riktigt lämplig som satir över vår egen tid”. I skylfönstret intill kostar byxorna 49 kronor. Atelierteatern förstördes sedermera i en brand år 1996.
En demonstration för fred och mot stridsgaser på Järntorget den 29 juli 1929. Gaskrigföring – bland annat med klorgas – i stor skala var en av många otrevliga arv från Första världskriget. I princip hade gaskrigföring förbjudits enligt Génèveprotokollet 1925, men protokollet regelverk var ganska svagt. Det fanns alltså goda skäl att demonstrera mot gaskrig även 1929. Fotografiet avslöjar den besvärande omständigheten att två av de fem demonstranterna i täten förefaller gå i otakt med musiken.
Den 23 augusti 1937 är det militärövning i Göteborg. Landshövding Jacobsson sitter civilt hopsjunken med hatten i knät. Den gänglige ädlingen är prins Carl, Oscar II:s tredje son. Prins Carl har inte lämnat några djupare avtryck i den svenskare historien, men han har varit inblandad i några vackra marginalnoteringar. Två av hans döttrar – Märta och Astrid – gifte sig med kungar. Prins Carl var alltså inte bara den svenske kungens bror. Han var också svärfar till de norska och belgiska tronerna. Men framför allt anses sessorna som barn ha uppfunnit det bakverk som går under namnet prinsesstårta.
Full fart i Bil & Trucks verkstad på Odinsgatan en februaridag 1949. Bil & Truck startades 1929 av bilreparatören Einar Hellsén. I slutet av 1930-talet hade Bil & Truck ungefär 150 anställda och kunde ta steget till toppmoderna lokaler – 10 000 kvadratmeter – på Odinsgatan. När reportageteamet besöker Odinsgatan har Bil & Truck vuxit ur även denna kostym. Antalet anställda har stigit till 300 och filialer har börjat öppnas. Bil & Truck både skapades av och var delaktigt i skapandet av den göteborgska massbilismen.
Detta reportage görs inom för ramen för forskningsprojektet "Tidernas Göteborg" – ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Hasselbladstiftelsen, Göteborgs universitet, Akademien Valand, Kamerareportage, Riksarkivet Landsarkivet Göteborg, Göteborg & Co och Bokförlaget Max Ström. Målet för projektet är att skildra Göteborgs historia i bilder. Forskningen bedrivs i svenska och utländska arkiv inom ramen för samverkansresursen GPS400 (Göteborgskulturer på stan 1621–2021). Göteborgs-Posten är extern partner.
Har du bilder som du vill ska ingå i Göteborgs framtida kulturarv?
Mejla i så fall vg@gp.se. Observera att det kan dröja flera veckor innan du får svar. Göteborgianaredaktionen får mycket stora mängder post.
Resultatet presenteras fortlöpande i GP och i forskningspublikationer fram till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021.
