Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Bok: Nisse Larsson - Känsla för masonit

Masoniten har sedan 30-talet använts till såväl husbyggen som fågelholkar och cykelbilar.
Jag kan lugnt säga att jag har ett svalt förhållande till masonit. Kan dra mig till minnes uppblötta träskivor bland byggbråte; trasiga bokhyllebaksidor och en och annan flis som fastnat i fingret. Till nöds kan jag också komma ihåg den sträva strukturen mot tungan och smaken av damm och trä som fastnar i gommen. Bortsett från det har materialet ingen naturlig plats i mitt hjärta, eller i medvetandet heller för den delen.
Med Nisse Larsson förhåller det sig annorlunda. Som Majister Nisse har han hållit i en Masonitskola i Dagens Nyheter, och tillsammans med tecknaren Ulf Lundkvist skrev han för drygt femton år sedan boken Bertil Masonit, en berättelse om masonit som sinnebild för förgängligheten. Nu utkommer en rikt illustrerad bok som till omslag har två rektangulära varuprov som pryds med Masonitefabrikens logotyp.

Känsla för masonit är en rörande lovsång - inte bara till det material som av misstag uppfanns när ingenjören William Horatio Mason försökte göra pappersmassa genom att spränga spillvirke med ångkanon - utan också till en svunnen tid där allt var möjligt, framtidstron legio och friluftslivet allomfattande och friskt ... Tillsammans med funktionalismen tågade materialet in i Sverige med löften om formbarhet och isoleringsförmåga. Såväl sporthallar som cykelbilar och reklamskyltar dög det till: men först efter att nogsamt ha vattnats, för att förhindra framtida missbildningar.
Det är framförallt uppfinningsrikedomen som slår mig när jag läser den lättsamt anlagda boken; aktualiserad av tecknaren Björn Bergs reklamkampanj från 40-talet. En familjefar med pipa i mun ställs inför en uppsjö problem som alla ges samma universallösning: Brist på cykelskjul? Använd masonit. Vill ungarna ha leksaker? Masonit är lättbearbetat. Arbetar frugan i ett dragigt kök? Ja, ni förstår ...
Bokens mer informativa del, där det förklaras att Masonite är ett varumärke och att en mer neutral benämning är board eller wallboard, liksom uppräkningen av de svenska producenterna - blir ibland lite träig. Men det är å andra sidan sagt av en som till skillnad från Nisse Larsson inte rullat runt i en barnvagn gjord av board, inte spenderat sommarmånader i en masonitstuga eller byggt båtar och kälkar från brädgårdens masonithögar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.