Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Anledningen till att debatten inledningsvis varit så sketchartad beror helt enkelt på att så få i Sverige alls kan tyska eller intresserar sig för det tyska kulturområdet", skriver Björn Werner angående den debatt som blossat upp kring Peter Handkes Nobelpris i litteratur. Bild: Francois Mori

Björn Werner: Björn Werner: Handke-debatten visar på Sveriges pinsamma kunskapslucka

Bristen på kunskaper i tyska, och landets ointresse för kultur med tysk avsändare, gör att många kulturskribenter inte har en möjlighet att vara en del av debatten om Peter Handke, eftersom det han skrivit inte finns översatt eller tillgängligt. GP:s kulturchef kallar det ett underbetyg för landets intelligentia.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Den gångna veckans debatt om Peter Handke, Nobelpristagaren i litteratur, har lustiga likheter med TV-sketchen ”Vi som inte kan något om Selma Lagerlöf” från 1997 av humorkollektivet Pentagon. Scenen: en debattstudio. Fredrik Lindström spelar (profetiskt) programledaren som försöker få en panel och en upprörd publik att gemensamt komma fram till den brännande frågan om vem den där kvinnan på 20-lappen egentligen var.

Ingen vet. ”Var det inte så att hon skrev böcker, va?” undrar en ung Felix Herngren. ”Vad vet du om det?” rasar en kvinnlig panelist. Alla applåderar. Samtalet faller snabbt samman i ett diffust ordkrig med identitetspolitiska företecken.

LÄS MER: Steve Sem-Sandberg: Peter Handkes verk förblir en stor läsupplevelse

För det är först nu, ett bra tag efter att Nobelpristagarna i litteratur tillkännagivits, som kulturskribenterna som faktiskt har läst in sig på författaren kommer till undsättning bland åsiktsposerna. Många dagar efter den första indignationsstormen över Peter Handkes ställningstaganden kring Serbiens agerande i kriget och folkmordet i Srebrenica. En välkommen nivåhöjning.

Situationen är så pinsam att en stor del av Kultursverige nu är mer eller mindre utestängd från en högintressant debatt om ett kontroversiellt författarskap.

Men frågan är varför det skulle behöva dröja en vecka. Peter Handke är österrikare och skriver på tyska – en språksfär som är granne med Sverige och ligger nära svenskan – vi delar både historia och kultur. Nog borde väl landets kultursidesintelligentia vara kompetent nog för att, om inte redan vara påläst på ett stort författarskap från det området, så åtminstone snabbt se till att bli det. Framförallt i de essäer som varit relevanta för att diskutera frågan om Handkes syn på kriget i Jugoslavien. Men icke. Istället kan Expressen Kultur skryta med att de först nu publicerar en text av Victor Malm som – hör och häpna – läst in sig i frågan.

LÄS MER: Johannes Anyuru: Nobelpriset är uppenbart politiskt

I kontexten vi lever i är detta helt rimligt: det är inte Expressen eller Victor Malms fel. Att ens få tag i böckerna som samtalet handlar om är svårt då de inte finns översatta och knappt går att hitta i Sverige, undangömda i bortglömda skrymslen i stora, anonyma biblioteksmagasin. Men betänk att författaren hade varit en britt eller amerikan av samma magnitud. Samma scenario hade varit orimligt. Anledningen till att debatten inledningsvis varit så sketchartad beror helt enkelt på att så få i Sverige alls kan tyska eller intresserar sig för det tyska kulturområdet.

En kunskapsbrist man delar med en växande grupp svenskar. Studierna i språket på grundskolenivå rasar för varje år. Enligt siffror från Skolverket läst 39% tyska 1998. 2017 var det bara 18%. Detta trots att det till och med finns rent ekonomiska incitament att lära sig språket – Tyskland är Sveriges största handelspartner.

LÄS MER: Johannes Anyuru: Känner Svenska Akademien ingen skam för de döda?

Situationen är så pinsam att en stor del av Kultursverige nu är mer eller mindre utestängd från en högintressant debatt om ett kontroversiellt författarskap, helt enkelt för att förkunskaperna att ta del av den saknas. Att Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal därför uppmanar Bonniers att översätta och ge ut Handkes omdiskuterade essäer, trots att de än så länge inte indikerar att de har några såna planer, är därför fullt rimligt.

Men i ärlighetens namn är det ändå ett underbetyg för landets intelligentia. Den borde vara bättre än så.

LÄS MER: Jasenko Selimović: Kungen borde vägra dela ut Nobelpriset till Handke