Biografkris och Polanski-skandal färgade filmgalan i Berlin

När Europeiska Filmakademins gala gick av stapeln i Berlin för 32 gången var det i skuggan av en biografkris – och en uppflammande skandal kring regissören Roman Polanski.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Svensk films andel av publikens biografbesök var under årets första nio månader tio procent. Det är en anmärkningsvärt låg siffra. Men i flera andra europeiska länder är situationen inte mycket bättre

För den som har följt filmens utveckling det senaste decenniet – där botten har gått ur dvd-marknaden, tv-serierna och strömningstjänsterna har etablerat sig och amerikanska studios har gått över till att göra en oändlig radda biografdominerande superhjältefilmer – kommer det knappast som en överraskning.

LÄS MER:"The favourite" blev årets bästa film

Heller inte att det största offret för detta publikbortfall är den så kallade kvalitetsfilmen. Vilken ofta är synonym med europeisk film.

Genom åren har pristagares hätska utfall kring filmens tillstånd varit lika vanliga som intrikata modekreationer på röda mattan.

Existentiella frågor och politiska spörsmål besvaras sällan på filmgalor. Den Europeiska Filmakademin (EFA) och dess årliga filmbaluns – 2019 på hemmaplan i Berlin – är dock en annorlunda historia.

ANNONS

Genom åren har pristagares hätska utfall kring filmens tillstånd varit lika vanliga som intrikata modekreationer på röda mattan. För ett par år sedan hade Ken Loach en minnesvärd tirad om amerikansk film som godis och europeisk film som ett hälsosamt mål mat.

LÄS MER:Inget EFA-pris till Roy Andersson

Som mycket annat paneuropeiskt skapades akademin nämligen strax före murens fall som en motvikt till Hollywood. Ett sätt att binda ihop kontinentens filmkultur. Vilken sort det gäller förstår man av namnen på dem som har lett akademin: Ingmar Bergman, Wim Wenders, Agnieszka Holland.

2019 tisslar pressrummet dock mer om vilka ytterligare tidningar som har lagts ner under året.

”De gamla europeiska demonerna är tillbaka, med några nya i släptåg” förklarade Holland – den polska regissören vars senaste film ”Mr. Jones” handlar om den av Stalin orsakade svält som tog miljontals liv i Ukraina på 1930-talet – när hon inledde denna 32 upplaga av ceremonin.

Senare klev den ukrainske regissören Oleg Sentsov, nyligen släppt ur ryskt fängelse, upp på scenen till dundrande applåder.

2019 tisslar pressrummet dock mer om vilka ytterligare tidningar som har lagts ner under året, om kritiker som fått sluta – och protesterna mot visningen av Roman Polanskis film ”En officer och en spion”.

Tonen på galan sattes när EFA:s styrelse från scen berättade att man ser över möjligheten att utesluta Polanski ”men naturligtvis respekterar de hundratals europeiska filmarbetare som jobbat på hans film”.

ANNONS

Lösning på filmkrisen finns heller inte i att stirra sig blind på biografen.

Det var sannolikt skönt för EFA att Polanskis utmärkta film om Dreyfussaffären och antisemitism – en film som toppat biograftoppen i Frankrike och tog hem jurypriset i Venedig – inte vann någon av alla de tunga kategorier den var nominerad i.

Styrelsens tal, och att inga protester hördes mot detta besked under kvällen, är en varning till alla som tror på kulturens frihet i filmvärlden. Oklart också hur utrensningar på amerikansk modell ska hjälpa europeisk film.

Lösning på filmkrisen finns heller inte i att stirra sig blind på biografen. Det är att förstå vikten av en filmkultur som nu är borttynande, där kritiken snart är en specialsysselsättning på nätet medan filmsidor skriver om baby Yoda-memes samtidigt som folk sjunker i det hav strömningstjänsternas utbud har blivit.

Werner Herzog förklarade det tidigare under dagen för mig när han menade att hur mycket han än älskar bioduken så kan man inte konkurrera med filmer som är till för att sälja kaffekoppar med Marvelhjältar på.

Men, underströk den tyske veteranen som fick kvällens pris för trogen tjänst i den europeiska filmens hägn: ”Mina filmer har aldrig haft sådant liv som de har nu. Filmer jag gjorde för 45 år sedan laddas ner och strömmas av 15-åringar i hålor i Montana. Det är ingen kris – och innebär mer framtid för filmen än någonsin.”

ANNONS

De vann stort i Berlin

Bästa film: The Favourite

Bästa komedi: The Favourite

FIPRESCI-priset: Les Misérables

Bästa dokumentär: For Sama

Bästa tecknade film: Bunuel in the labyrinth of the turtles

Bästa kortfilm: The Christmas gift

Bästa regi: Yorgos Lanthimos (The Favourite)

Bästa kvinnliga skådespelare: Olivia Colman (The Favourite)

Bästa manliga skådespelare: Antonia Banderas (Pain and glory)

Life achievement award: Werner Herzog

Achievement in world cinema award: Juliette Binoche

Bästa tv-drama: Babylon Berlin

Folkets pris: Cold war

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS