Maria Domellöf-Wik: Bilden av Patricia Highsmith nyanseras i ny dokumentär

Hon må ha varit envis, vresig, oempatisk och otrevlig. Men Patricia Highsmith var också älskvärd och före sin tid. Eva Vitija utmanar i en ny film den gängse bilden av den amerikanska gayikonen och författaren.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

”Idéer kommer till mig som fåglar i ögonvrån” säger Patricia Highsmith innan hon inspirerat knackar ner några rader till på skrivmaskinen.

Scenen inleder nya dokumentären ”Loving Higsmith” i regi av schweiziska Eva Vitija. En biografi av det bättre slaget, som tillför något nytt och nyanserar den gängse bilden av författaren. Hon som ofta utmålats som så grinig, oempatisk och folkilsken. En otrevlig enstöring.

Visst – det var hon säkert också. Särskilt på äldre, mer alkoholiserade, dar. Men hon var så mycket mer än så. Banbrytande. Gayikon. Känd för sina många erövringar på New Yorks hemliga gaybarer, nästan tjugo år innan Stonewallupproret. Enormt produktiv och egensinnig livet igenom och filmskaparnas älskling.

ANNONS

22 romaner och ett stort antal noveller hann hon få ur sig. Mest känd är debuten ”Främlingar på tåg” (1950) – som redan året därpå blev film i regi av Alfred Hitchcock – och de fem romanerna om Tom Ripley.

I ”Loving Highsmith” närmar vi oss författaren via hennes dagböcker som publicerades 2021. I intervjuer med älskarinnor, nära och kära, tecknas bilden av en envist frihetstörstande person. Någon som vägrade förminskas av tidens kvinnoideal och som redan från tidiga tonår hemföll åt dagdrömmar och ”läskiga idéer”.

Tänk dig miljöerna i Ang Lees smärtsamma gaydrama ”Brokeback mountain” (2005) och du dimper rakt ner i Patricia Highsmiths uppväxtmiljö. Där, i Fort Worth åkte Texas-familjen på rodeo varje helg. Hur berömd och bästsäljande Patricia Highsmith än blev kunde hon på hemmaplan aldrig mäta sig med sin kusin Dan, rodeo-presentatören. De växte upp närmast som bröder, han och Patricia – som tidigt klädde sig som en liten pojke. Byxor, knästrumpor och keps. En cigg i mungipan kompletterade bilden.

I intervjuer med älskarinnor, nära och kära, tecknas bilden av en envist frihetstörstande person.

Bara några dagar innan hennes födelse skildes föräldrarna. Mamman, konstnären Mary Plangman, gifte om sig och drog till New York med sin nye man. Dottern Patricia lämnades kvar hos sin mormor de första sex åren. Moderns avvisande sätt och förakt inför dotterns livsstil blev ett livslångt trauma.

ANNONS

Två år efter genombrottet med "Främlingar på tåg” skrev Highsmith en helt annan typ av berättelse. En lesbisk kärlekshistoria, den första någonsin med ett lyckligt slut. Innehållet var sprängstoff. ”The price of salt” gavs ut under pseudonymen Claire Morgan. Först 38 år senare gav Patricia Highsmith ut romanen igen. Nu i eget namn och med titeln ”Carol”.

2015 blev berättelsen, med Cate Blanchett och Rooney Mara som det älskande paret, till slut också film i regi av Todd Haynes.

Lek med tanken att ”Carol” med sina rafflande vändpunkter och sitt lyckliga slut hade välkomnats av Hollywood redan när den skrevs. Tänk så mycket normativ skam och skuld som då hade kunnat undvikas. I stället får drömfabriken än i dag underkänt för sin hbtq-representation, enligt rapporten Glaad studio responsibility index.

Visserligen har situationen förbättrats under 2000-talet. Alla homosexuella rollfigurer möter inte längre ond bråd död, evig misär och olycka i slutet av varje film. År 2020 innehöll drygt 20% av de stora amerikanska studiofilmerna åtminstone en queer rollfigur. Men hälften av dessa fick inte mer än tio minuters speltid. Transpersoner, icke-binära och bisexuella är underrepresenterade.

Utvecklingen går framåt men inkluderingen är långt ifrån självklar. Roligt då att en pionjär som Patricia Highsmith lyfts fram och får någon slags upprättelse på vita duken. Bättre sent än aldrig.

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Bibliotek tar in väktare inför queer sagostund för barn

LÄS MER:Kvinnors uppror mot förtryck präglar iransk film

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv. För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS