Bibliotekarierna ryter ifrån – byt inte ut oss mot AI

Centraliserade bokinköp och intelligenta datorsystem. Nu höjer bibliotekarierna i Kortedala rösten mot utvecklingen, där deras egen yrkesroll allt mer börja präglas av serviceuppgifter som kopiering.
– Det känns lite som att vi är med och rationaliserar bort oss själva, säger bibliotekarien Martin Alm.

ANNONS
|

Från och med årsskiftet försvinner en kär arbetsuppgift för bibliotekarierna i Kortedala, liksom för övriga bibliotekarier i Göteborg. Då kommer nämligen samtliga bokinköp i kommunen att ha centraliserats, och göras av en och samma enhet med säte på stadsbiblioteket.

De centraliserade bokinköpen är ett i ledet av kommunens arbete mot att effektivisera biblioteksverksamheten, med syfte att frigöra mer tid för bibliotekspersonalen åt bland annat serviceuppgifter. Enligt bibliotekariernas egen uppskattning lägger de i dag cirka halva arbetstiden på serviceinriktade arbetsuppgifter, som till exempel att hjälpa besökare att kopiera.

LÄS MER:Så ersätts Älvstrandens folkbibliotek på Lindholmen

När GP besöker folkbiblioteket i Kortedala är missnöjet stort.

– Det är ju inte servicepersonal man utbildar sig till, utan vi vill jobba läsfrämjande med litteratur och referenssamtal och ha koll på vilka böcker som finns i biblioteket. Allt det blir svårt om man inte får förutsättningarna, säger bibliotekarien Sara Malmberg.

ANNONS

En av de mest olönsamma utbildningarna

De förändringar som nu väntar biblioteken i Göteborg har länge varit verklighet i Köpenhamn. Martin Alm, också bibliotekarie på Kortedala bibliotek, tar upp ett för honom talande exempel på bibliotekariers förändrade yrkesroll efter ett besök till grannlandets huvudstad.

– När jag var i Köpenhamn för några år sedan träffade jag en bibliotekarie som gått över till att jobba halvtid som barista i biblioteket.

Ett dämpat fnitter bryter ut mellan bibliotekarierna, som skvallrar om absurditeten de upplever från exemplet.

Sara Malmberg, Martin Alm och kollegan Karin Kraft är alla utbildade inom biblioteks- och informationsvetenskap, motsvarande fyra års universitetsutbildning. En utbildning som räknas till de mest olönsamma när man jämför med att börja jobba direkt efter gymnasiet: en bibliotekarie tjänar i regel aldrig in sina studieskulder. Av den anledningen är inte pengar huvudmotivet för de som väljer att studera till yrket, tror Karin Kraft.

– Folk som utbildar sig till bibliotekarie har verkligen en drivkraft, men om vi bara ska stå i disken och hjälpa folk att kopiera så vet jag inte, säger hon.

”Vi har en fyraårig universitetsutbildning, vad kostar inte den?”

Att bokinköpen försvinner som arbetsuppgift kan tyckas vara en petitess. Men enligt bibliotekarierna i Kortedala utgör bokinköpen en viktig del av yrket:

– För att köpa böcker måste man först bevaka dem. I bevakningen bekantar man sig med böckerna och får en annan relation till dem än om de bara kommer varje månad i en vagn, säger Martin Alm.

ANNONS

– Om den biten tas bort blir vi sämre på att ge vägledning naturligtvis, säger kollegan Karin Kraft.

LÄS MER:400-åriga fynd hittade vid Järntorget – slängs direkt

Att bevaka böcker för att besluta om vilka som ska köpas in ger bibliotekarierna så kallad litteraturkännedom: ett centralt begrepp för en bibliotekarie för att hen ska kunna ledsaga låntagare.

– Politikerna tror att det ska bli billigare att effektivisera verksamheten, men vi har en fyraårig universitetsutbildning, vad kostar inte den för oss och för staten? Risken är att vi går mer och mer mot att bibliotekarier inte ska ha någon litteraturkännedom. Problemet är att man ser böcker som vilka varor som helst, säger Karin Kraft.

Boktips från en AI-robot

Utöver det centraliserade bokbeståndet har Göteborgs stad även beslutat att införa ett intelligent logistiksystem för stadens bibliotek. Systemet förväntas ersätta ytterligare arbetsuppgifter som i dag sköts av bibliotekarierna, som att räkna ut vilka böcker som behövs på vilka bibliotek, och att rekommendera böcker till låntagare beroende på vad de har läst innan.

– Det ska ju också vara det oväntade man får tag på, som man inte visste att man sökte, det är en väldigt viktig del i ett bibliotek. Frågan är om man inte kör biblioteken i botten när man försöker ersätta personal med AI. En bok är ju så mycket mer än vad en dator kan lista ut tänker jag, säger Karin Kraft.

ANNONS

– Det känns lite som att vi är med och rationaliserar bort oss själva, säger Martin Alm.

”Det finns redan så mycket i samhället som effektiviseras, då tänker jag att biblioteket är en plats där det inte ska vara så och där vår kunskap ska behövas”, säger Sara Malmberg.
”Det finns redan så mycket i samhället som effektiviseras, då tänker jag att biblioteket är en plats där det inte ska vara så och där vår kunskap ska behövas”, säger Sara Malmberg. Bild: Stefan Berg

Ansvarig inbjuder till samtal

Helena Jannert är chef för utveckling och ledningsstöd på Göteborgs stad. Hon menar att bevakning av litteratur fortsatt kommer att vara en arbetsuppgift även efter att bokinköpen centraliserats.

– Det vi ändrar är själva bokköpen. Omvärldsbevakning och att hålla sig ajour med litteraturen är något annat och en del i bibliotekariernas grunduppdrag. Det uppdraget kommer de fortsatt att ha.

I beslutsunderlaget för övergången till centraliserade inköp står att ”Den tid som frigörs kan användas till andra uppdrag och öka servicen till användarna”. Helena Jannert betonar att biblioteksservice är en viktig del av yrket.

– Jag förstår inte vad som är fel med att jobba med service, det är något människor behöver. Vi behöver hjälpa människor och se deras behov.

Helena Jannert är medveten om missnöjet bland kommunens bibliotekarier, och öppnar för en dialog om förändringar i bibliotekarieyrkets utövande.

– Jag har all förståelse för att det skapas en oro när man gör större förändringar, vi behöver prata kring de här frågorna, vad man ska göra och vad som förväntas.

Centralisering inget nytt fenomen

Åsa Söderlind är prefekt vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås. Enligt Åsa Söderlind är centralisering inom biblioteksverksamheter inget nytt fenomen, inte heller upplevelsen att bibliotekarieyrket går mer mot att bli ett serviceyrke. Hon betonar dock att den uppfattningen skiljer sig beroende på vilken stad man jobbar i och vilken tjänst man har.

ANNONS

– Vissa kanske känner att de inte får använda all den kunskap och kompetens som de har och att yrket delvis är något annat än vad man hade trott.

Finns tecken som tyder på att yrket minskar i attraktionskraft?

– Inte som vi har sett hittills. Men det är vår horisont och det kan finnas andra uppfattningar på biblioteken. Sedan har det över tid varit en hel del nedskärningar i bibliotekssektorn på grund av dålig ekonomi i kommunerna, många biblioteksfilialer har till exempel lagts ned.

LÄS MER:Göteborg har utsetts till Unescos nya litteraturstad

Enligt Åsa Söderlind har bibliotekarier som yrkesgrupp en central roll när det gäller det läsfrämjande arbetet. Det är den yrkesgrupp som vid sidan av lärare arbetar mest med läsfrämjande gentemot barn. Biblioteket är därtill en kulturinstitution som de flesta barn kommer i kontakt med.

– Till skillnad från skolan som måste jobba med läsinlärning, jobbar bibliotekarier med fri läsning som bygger på lust, det har betydelse för att öva upp läsförmågan.

Rädsla för hur biblioteken förändras

Mot bakgrund av den minskande lästrenden bland unga är Sara Malmberg, Martin Alm och Karin Kraft på biblioteket i Kortedala oroliga för hur utvecklingen mot en mer digitaliserad biblioteksverksamhet kommer att påverka litteraturen i allmänhet.

– Jag känner mest en rädsla för att biblioteken ska förändras. Det finns redan så mycket i samhället som effektiviseras, då tänker jag att biblioteket är en plats där det inte ska vara så och där vår kunskap ska behövas, säger Sara Malmberg och fortsätter:

ANNONS

– Nu är Göteborg en litteraturstad dessutom, då tycker man att det borde satsas mer på det.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS