Besök i heliga rum

ANNONS
|

Den statliga turkiska moskén går i furu och påminner om en svensk hembygdsgård, om än med viss orientalisk twist. Den bosnisk-muslimska bönelokalen är ytterst enkel med heltäckningsmatta och en predikstol i form av en trappa som står placerad på snedden. Inte alls så märkligt om man betänker att riktningen mot Mecka är a och o för muslimer. Prästen och fotografen Mikael Ringlander som arbetar som kultursamordnare på Göteborgs stift har tagit bilderna från Göteborgs olika muslimska bönerum, oftast anonymt belägna i stadsmiljön. De två stora huvudgrenarna av islam - sunni och shia - saknar nämligen fortfarande en ändamålsenlig moské.

- Det rent estetiska är naturligtvis intressant, men jag vill också att betraktaren ska se något mer. Bilderna är tänkta som ett slags religionsdialog, säger han.

ANNONS

Idén kom från början från Göran Larsson, forskare i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han hade sett många källarmoskéer i stan och tyckte att man borde dokumentera dem i en bok. Men att göra böcker är dyrt. Samtidigt hade Brämaregårdens församling en dialoggrupp med kristna och muslimer, och de skulle göra någon form av projekt tillsammans. Marika Palmdahl arbetade då som präst i Brämaregården och hon kom med idén att göra en fotoutställning i kyrkan med bilder från muslimska bönerum. Av åtta tillfrågade föreningar öppnade samtliga sina dörrar.

- De flesta kristna och muslimer har aldrig satt sin fot i varandras heliga rum, så bilderna blev ett verktyg för att mötas över religionsgränserna. Dessutom bjöd vi in representanter från de olika muslimska föreningarna som fick säga något om bilderna, berättar Marika Palmdahl.

Rent fotografiskt var det inte en alldeles enkel uppgift, menar Mikael Ringlander.

- Hur skulle man göra rummen rättvisa? De såg ju så olika ut sinsemellan. Det blev också svårt med vinklarna, när det ibland var snett möblerat i riktning mot Mekka.

En annan fråga var huruvida det skulle vara människor med på bilderna eller inte. Eftersom det ofta bara är män i moskén skulle en sådan bild kunna provocera och ställa sig i vägen för en djupare förståelse. Alltså: inga människor.

ANNONS

- På så vis ser man rummet. Vad står det på tavlan? Vad är det där för en liten dörr? Varför är det en klocka på väggen? Man börjar fundera på betydelsen bakom det man ser, säger Marika Palmdahl.

Utställningen i Brämaregården blev uppmärksammad, bland annat visades den som bildspel på bokmässan. Man bestämde sig för att låna ut den i form av tre fotoväskor och några stafflin, tillsammans med en informationsfolder. Tanken föddes sedan att utöka utställningen till heliga rum från hela Göteborg, med representanter även från judendomen, katolicismen och ortodoxa kyrkan, liksom svenska kyrkan. Och nu blir den verklighet, på Frölunda kulturhus den första mars.

Vilket känns som en strategisk plats, menar Marika Palmdahl. I Frölunda finns både muslimer och österländska kristna från exempelvis Iran, och spänningarna och konflikterna från hemlandet följer ofta med till Sverige.

- På grund av situationen i Irak ökar invandring av österländska kristna i Frölunda vilket i sin tur påverkar spänningarna i mellan kristna och muslimer där. Därför känns det extra viktigt att hitta vägar till dialog, och bland annat ska vi ha olika kvinnogrupper i anslutning till utställningen.

I dag arbetar Marika Palmdahl på Göteborgs stift som präst med ansvar just för interreligiös dialog.

ANNONS

- I Frankrike hade de upplopp i Paris, men inte i Marseille, för där hade borgmästaren sedan länge jobbat med att samla alla grupper till dialog. Svenska kyrkan är landets största religiösa organ, och vi har en uppgift att starta samtal med människor av olika tro.

ANNONS