Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/13

Barn köade för bröd – då startade kravallerna

I dag är det hundra år sedan det som kom att kallas Hungerupproret inleddes i Göteborg och övriga Sverige. Kraven gällde inte bara bröd utan även högre lön, kvinnlig rösträtt och allmän och lika rösträtt för män.

Hör du klackarna från kvinnornas kängor som klapprar fram över Brunnsgatan? Ser du dem när de springer fram mot Olof Asklunds Bageri? Hör du de upprörda rösterna från mötet på Johannesplatsen? 
Nej, det är klart du inte gör. Det var ju för hundra år sedan då arbetande människor i Göteborg gick hungriga och kvinnor och barn köade dagligen i timmar för en bit bröd. Och en dag, lördagen den 5 maj brast det. Kravaller utbröt, arbetarkvinnor, barn, män gjorde besök på bagerier och butiker och krävde att få handla utan kuponger. De krävde också, i de fall då butiksinnehavarna sa att maten var slut att få se i förråden då de med rätta misstänkte att affärerna gömde undan mat för ”bättre kunder” eller för spekulation. På flera ställen i staden plundrades affärer och brödvagnar. Stora horder av människor drog fram, hungriga, ilskna.

LÄS MER: Den oroliga våren 1917 i Göteborg

Fruktansvärda villkor

Våren 1917 hade första världskriget pågått i tre år. Befolkningarna i de länderna där kriget utspelade sig levde under fruktansvärda villkor men även Sverige som befann sig vid sidan av påverkades av kriget och ransoneringarna. Det var brist på socker, brist på potatis och brist på bröd.  Sveriges statsminister Hammarsköld kallades i folkmun för Hungersköld och folk kände till de politiska besluten om livsmedelsexport, tåg fullastade med nöt- och fläskkött gick till Tyskland trots att den egna befolkningen svalt. Samtidigt pågick en revolutionär rörelse i Ryssland, där tsarens skräckvälde började gå mot sitt slut och bolsjevikerna organiserade sig för att ta över samhället och förvandla det till ett proletariatets diktatur. Det var mot denna fond av förhoppning och hot som Sveriges hungeruppror ska ses. Historikern Håkan Blomqvists nyutkomna bok Potatisrevolutionen fångar just samspelet mellan vrede och hopp, mellan viljan att mätta hungern och de politiska drömmarna. Det handlade aldrig bara om bröd eller bara om rättvisa, det handlade om bröd och rättvisa och fred. 

Kvinnorna spelade stor roll

Historikern CG Andrae har räknat ut att en kvarts miljon demonstranter deltog i olika typer av mer eller mindre våldsamma protester. Och överallt var kvinnorna tongivande, de kvinnliga stuveriarbetarna i Kramfors, skärgårdskvinnorna i Söderhamn, de arbetande kvinnorna i Göteborg. 
Dagarna innan 5 maj hade 50 000 människor samlats på Heden för 1 maj-demonstration. Liksom i övriga landet skrevs det resolutioner (den mest kända är Västervikresolutionen) med arbetarnas krav som lämnades över till stadens politiker. Där var ökad tillgång till mat centralt, men också 8-timmarsdagen, högre lön och allmän och lika rösträtt. Hungerupproret utspelar sig i ett Sverige där kvinnor inte fick rösta, och männens röst vägde lättare om de var arbetare. 

Krävde mat

Upploppsdagen i Göteborg 5 maj som är fint skildrad i Gösta Carlsons bok Brödupploppet i Göteborg 1917 blev en dag då desperationen tog överhand. En spontan samling utanför Anton E Ohlsons affär i Redbergslid på morgonen utvecklades till en dag då väldigt många affärer fick påhälsningar av sådana som krävde att få köpa utan kuponger och av sådana som helt enkelt trängde sig in i stal mat. Symbolen för dagen var plundringen av Olof Asklunds bageri på Övre Husargatan, huvudaffären för dåtidens största bageriföretag i Göteborg. Vetskapen om att affärerna gömde undan mat för att kunna öka priserna, eller sälja till rikare kunder som kunde betala högre priser tog sig den här dagen uttryck i kravaller istället för det strävsamma köandet som präglat befolkningen i flera år.
Hungerkatastrofen i Etiopien gjorde starkt intryck på mig som liten, och inte minst den stora Live Aid-galan med den tidens alla stora artister. 1985 var jag tio år och mitt hjärta brann för dessa utsvultna nakna barn som TV pumpade ut bilder på. Jag sjöng We Are the World. Bara några år senare skulle jag lära mig att svält väldigt sällan beror på brist på mat utan brist på omfördelning. Amartya Sen som 1988 fick Nobelpriset i ekonomi visade på sambandet mellan demokrati och bekämpning av svält. Och när jag flera år senare läste internationell ekonomisk historia så lärde mig av samma Sen att Etiopien under åren då svälten var som värst exporterade mat. Nu står Somalia och regionen runt omkring i en av de värsta svältkatastroferna som skådats i modern tid. Klimatförändringarna accelererar extremväder som ger dåliga skördar. Men det är framförallt livsmedelsspekulationen som skapar svält. De hade egentligen inte behövt svälta. 

Revolutionen stannade av

Så var det i Sverige den där våren 1917 då folket reste sig och landet var det närmaste man har varit en revolutionär situation. Men revolutionen i Sverige kom av sig, våren och solen och potatisarna kom, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti visade stor välvilja för arbetarnas krav och löften om reformer uteblev inte. Vi kan se tillbaka på våren 1917 som ett steg på väg mot utvecklandet av folkhemmet och välfärdsstaten som skulle göra Sverige världskänt och svenskarna mätta. Men hungerupproret var ingen parantes utan en förutsättning för det som skulle komma.
Det är både synd och anmärkningsvärt att inte detta 100-årsjubileum uppmärksammas mer på stadens museer, teatrar, av dess filmregissörer och performanceartister. Det var ändå detta uppror som gav kvinnor rösträtt två år senare, och gav arbetarklassen mycket styrka inför kommande slag om arbetstid, lön och tid att leva.
Men sök upp Kent Anderssons dikt Balladen om Brödupproret, läs den högt för dig själv eller hör Maria Hörnelius sjunga den på Youtube. Och tänk på dem när du går fram över Haga för en latte eller en sushi på Övre Husargatan. De modiga kvinnorna och männen med sin längtan till bröd och drömmen om en rimligare värld.
”Det finns inget mörker min dotter, 
mörker är stulet ljus.
Stjäl krämarn ljuset ifrån dig,
så bryt dig in i hans hus.”

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.