Martina Montelius: Barbro Westerholm stred för grundläggande mänskliga rättigheter

Barbro Westerholm var orädd, stridbar och hade förmågan att sätta sig in i andra människors situation. Vi måste ta vid där hon slutade, menar Martina Montelius, ny skribent på GP kultur, som minns henne bland regnbågsflaggorna.

ANNONS
|

I många intervjuer jag läst och hört med Barbro Westerholm återkommer hon till samma enkla uppmaning: placera dig själv i din nästas skor.

Barbro Westerholm var gift med en man, Peter Westerholm, tills döden skilde dem åt. Hon var inte personligen drabbad av de orättvisor hon stred mot, utan handlade i solidaritet. I vår tid, då röster ofta höjs för att varje grupp i samhället ska tala i egen sak och ingen ska ge sig till att diskutera erfarenheter som inte är ens egna, bör vi lyssna till henne. Inlevelseförmågan, viljan att ta ett steg utanför sin egen situation och i praktiken intressera sig för andras, är ett av de viktigaste vapen ett samhälle har mot förtryck.

ANNONS

Som enda människa, bland tusentals, fick hon mig att tvärnita och spärra upp ögonen under Prideparaden i Stockholm 2022. Där var hon: läkaren, forskaren, tidigare generaldirektören för Socialstyrelsen, riksdagsledamoten med mera Westerholm, längst fram i Liberalernas sektion, mellan regnbågsflaggorna. Jag vågar aldrig besvära människor jag beundrar, men inte känner. Så jag ställde mig på en refug och bara såg på henne. 89 år. Rak i ryggen. Allvarlig, öppen blick. En vandrande manifestation av integritet.

Att se Barbro Westerholm 2022 och vara född 1975 är hisnande. Jag är gammal nog att ha vänner och bekanta som levt som sjukdomsstämplade på grund av sin homosexualitet. Som fördrivits från arbetsplatser, vänkretsar, sina egna familjer, endast på grund av vem de älskade. Som behandlats som paria.

Westerholm behöver starka efterföljare i dag, när transpersoner jagas med blåslampa.

Det händer än i dag, världen över. Det äter sig djupare in i Sverige, igen. Människovärdet, som innerst definierar ett samhälle, håller åter på att bli villkorat, och det går fort. 1979 undertecknade Westerholm beslutet att upphäva sjukdomsklassningen av homosexuella. “Det här ska vi ordna”, sade hon till demonstranterna som i protest ockuperat Socialstyrelsen.

Sedan gjorde hon det. Och hon stannade inte där, utan drev på den nu förlegade partnerskapslagen och dess efterföljare: den könsneutrala äktenskapslagstiftningen. Hon engagerade sig mot stigmatiseringen av hivpositiva, och för homosexuellas rätt att bli föräldrar på samma villkor som andra.

ANNONS

Barbro Westerholm höll sig till de centrala frågorna och försvarade den viktigaste principen: att det är under mänsklighetens värdighet att diskriminera på grundval av kärlek, sexualitet eller andra fundamentala mänskliga egenskaper.

Westerholm behöver starka efterföljare i dag, när transpersoner (som hon också alltid försvarat) jagas med blåslampa och förnedras av hårdföra debattörer och politiker, och attityderna mot friheten att leva som sig själv åter hårdnar även här i Sverige.

Westerholm stred för djupt existentiella, etiska frågor, som assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, aktiv dödshjälp och funktionsnedsattas och äldres (“årsrika”, som hon alltid sade) rätt till ett lika värdigt liv som de fysiskt högfungerande. Det är frågor som, groteskt nog, väcker vrede. Det finns alltid krafter som inte vill göra det hon gjorde: se sig i spegeln och fråga: “Förtjänar jag verkligen att vara i överläge? I så fall: varför?”

Barbro Westerholm är död. Vi som ännu lever, och tror på människovärdet, har en plikt att ta vid där hon slutade. Att se och slåss för varandra. 2020-talet är en hotfull tid. Låt oss hedra minnet av Barbro Westerholms starka röst för medmänsklighet och rättvisa genom att själva ställa oss i någon annans skor.

LÄS MER:Barbro Westerholm är död

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS