Barbro Hörberg: Med ögon känsliga för grönt

40 år efter sin död når Barbro Hörbergs sångtexter nya lyssnare. I dagarna utkommer en biografi om henne, en gata får hennes namn i Örgryte och vid Göteborgs universitet forskas det kring hennes sånger.

ANNONS
|

På Hermelinsgatan i stadsdelen Sävedalen i Partille bor Stefan och Hans Hörberg, Barbros yngre bröder.

–Pappa var händig och byggde huset till stor del själv och vi flyttade in här 1950, berättar Hans Hörberg.

Det året läste Barbro Hörberg kvällskurser på en teaterskola i Göteborg och åkte senare på Sverigeturné med Lasse Dahlquist.

–Men efter ett år i nya huset flyttade Barbro till Stockholm och började på Gösta Terserus teaterskola, fortsätter Hans Hörberg.

En trappa ner, i husets gillestuga, har bröderna tagit fram delar av den samling av arkivmaterial som familjen sparat i form av bilder, affischer, brev, skivor och mycket mer. Hans Hörberg, som arbetat som fotograf, har tagit en del av bilderna själv.

ANNONS

–Det här omslaget har jag tagit – och det här, förklarar han och bläddrar bland skivorna.

Bröderna slår sig ner i soffan, berättar fler minnen och visar en av många klippböcker. Det var mamma Signe som klippte ut såväl små notiser som långa reportage ur tidningarna och klistrade in.

–Det var alltid glädje och förväntan när Barbro kom hem från Stockholm och hälsade på, säger Hans och Stefan håller med.

Fin julklapp

Från julen 1955 har de ett speciellt härligt minne. Med på tåget till Göteborg hade Barbro en korg. Det var någon dag kvar till julafton så hon lämnade korgen hos ett par bekanta.

–På julaftonskvällen rådde full snöstorm när syrran gav sig iväg för att hämta vår julklapp. Och vi satt här i gillestugan när hon kom in med den lilla svarta hundvalpen. En svart mellanpudel, Jockie. Vi var elva och tretton och det glömmer vi aldrig.

Och visst är de stolta och glada över boken om deras storasyster som utkommer i dagarna. Biografin har titeln Barbro Hörberg - med ögon känsliga för grönt och är skriven av kulturjournalisten Alexandra Sundqvist.

–Jag fick en spellista på Spotify där låten Vill du bli min soptipp fanns med. Den var rolig, den handlar om hur mycket man gör sig till när man träffar någon. Jag blev nyfiken och började leta efter och lyssna på fler Hörberg-låtar, berättar Alexandra Sundqvist som tyckte om sångtexterna med träffsäkra, vardagliga kvinnoporträtt.

ANNONS

–Jag gillade kärvheten i hennes texter och började läsa visantologier för att få veta mer om henne – men hittade inte särskilt mycket alls.

Flitig brevskrivare

Alexandra Sundqvist umgicks ganska länge med tanken att skriva en biografi innan hon gick till förlaget – men då fick hon napp direkt. Det finns ett rikt privat material. Barbro Hörberg var en flitig brevskrivare, hon skrev till sin mamma och ett antal väninnor och mycket fanns sparat dels av Barbros mamma Signe, dels av Barbros dotter Liza Stenvinkel. Hon efterlämnade även dagböcker och anteckningar som Alexandra Sundqvist har fått ta del av.

–Både Liza och bröderna Hörberg har gett mig ett jättestort förtroende.

Berättelsen om Barbro Hörberg börjar i september 1932, då föds Signe och Torsten Hörbergs förstfödda dotter. Familjen bor i en våning på Allmänna vägen i Majorna, där Barbros morfar driver charkuteri i husets bottenvåning. När Barbro är två år dör morfadern och några år senare är familjeförmögenheten borta. Signes storebror, som fått ärva sin pappas livsverk, tvingas sälja huset på grund av dåliga affärer och kortspel. 1937 flyttar familjen som nu består av fyra barn och två vuxna, in i en hyrestvåa i Kålltorp. Pappa Torsten arbetar på en grossistfirma, mamma Signe är hemmafru. Hon kämpar för att familjen ska återfå sin sociala ställning och då är det viktigt att hamna rätt. Därför börjar Barbro, tillsammans med läkardöttrar och prästdöttrar, i Kjellbergska flickskolan. Mamma Signe är intresserad av litteratur (utbildar sig senare till bibliotekarie) och musik. Familjen har ett piano, Signe Hörberg lär sina barn att spela samt ger privatlektioner. Barbro får också en gitarr.

ANNONS

Boken berättar hur Barbro Hörberg senare i livet ser tillbaka på sin uppväxt.

”De flesta hade det ändå bättre än jag. Den medelklass vi växte upp i var ingenting att vara stolt över. Man sneglade uppåt och aktade sig neråt”.

Flickskolan är sjuårig och specialiserad på språk och musik. Barbro tar gitarrlektioner och blir tack vare sin musikbegåvning uttagen att spela i klassens uppsättning av Aucassin och Nicolette.

Det är med gitarren i händerna som Barbro lever upp, berättar boken, som också visar en bild från hennes första professionella framträdande i Mölnlycke 1948. För det fick hon 25 kronor (cirka 450 kronor i dagens penningvärde).

När Barbro går ut flickskolan 1949 reser hon till Frankrike och staden Rouen för att arbeta som au-pair.

– Det blir viktiga månader i hennes liv, säger Alexandra Sundqvist.

Frankrike - visornas land

Intresset för Frankrike och franska visor bar hon med sig. Många år senare, 1966, kommer hon tillbaka, den här gången till Paris. Då är Barbro Hörberg skild från sin första man och nygift med konstnären Jan Stenvinkel. Han har fått ett statligt arbetsstipendium som gör vistelsen ekonomiskt möjlig.

–Det är då Barbro på allvar börjar skriva egna texter. I Paris skriver hon bland annat låten som också blir titeln på hennes första solo-LP: Med ögon känsliga för grönt – en skiva som dock inte kommer ut förrän 1973. För att klara ekonomin pendlar Barbro till Stockholm där hon uppträder i radions Viskvarten med kompositören och pianisten Jan Johansson och hans ensemble Radiojazzgruppen, vars medlemmar hon lärt känna, berättar Alexandra Sundqvist.

ANNONS

Babro Hörberg gör också tv-program för barn, En byrå till exempel sänds 1968. Till det programmet skriver hon allt material själv, såväl text och musik. Det är första gången. Hon ber först Jan Johansson tonsätta texterna, men han uppmuntrar henne att skapa sina egna melodier. Han blir en mentor för henne.

Föregångare

Programmet blir så omtyckt att det byggs ut till en turnerande barnföreställning, Musik rätt och snett, året därpå. Tillsammans med namnkunniga jazzmusikerna Egil Johansen, Georg Riedel, Lars Bagge och Rune Gustafsson gör Barbro Hörberg mer än 300 föreställningar för låg- och mellanstadiebarn under några år.

–Även här var hon en föregångare. Hon tyckte att de traditionella barnvisorna med gullefjun och sotarmurrar var förlegade. Det skulle vara mer realistiska texter om barn för barn, säger Alexandra Sundqvist.

Är det något som har förvånat eller överraskat dig under arbetet med boken?

–Att texterna är så direkt personliga. Hon hittar mycket inspiration i sitt eget liv och många av hennes texter är väldigt självbiografiska.

Vad är det som gjorde hennes så populär?

–Det var hennes personliga tilltal som berörde människor. Hon har en stark närvaro i sina texter. Och när hon uppträdde pratade hon mycket mellan låtarna.

Barbro Hörbergs sista år i livet är fyllda av framgångar – men också av sjukdom. Hennes solodebut­album, Med ögon känsliga för grönt, får kritikernas gillande och samma år känner hon en knöl i bröstet. Trots att hon är oroad väntar hon med att söka läkarvård men blir till sist undersökt och får diagnosen bröstcancer.

ANNONS

–Hon var öppen med mycket annat men det här höll hon hemligt. Den officiella versionen var att hon opererade bort blindtarmen, säger Alexandra Sundqvist.

En underbar vän

–Vi var ganska lika varandra. Vi arbetade ihop, hon skrev texter för mig och en vänskap växte fram. Hon var en begåvad kvinna som älskade att själv stå på scen och hon var en underbar vän, berättar Lill-Babs.

Har du någon favorit av de texter som Barbro skrev till dig?

Du är publiken. Den är så rätt och säger så mycket om både henne och mig, säger Lill-Babs, glad över boken om Barbro Hörberg.

–Det än hon väl värd, den lilla stora.

Forskar om hennes visor

Som pionjär i sitt textskapande är hon nu föremål för forskning.

–Barbro Hörberg är en unik röst på många sätt, säger Marita Rhedin, universitetslektor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, som skriver på en vetenskaplig artikel om Barbro Hörberg och hennes sånger.

I sin avhandling, som lades fram 2011, har hon tittat på hur den litterära visan har vuxit fram från början av 1900-talet fram till 1970.

–De som stod på scenen, sjöng och skrev litterära visor på 60- och 70-talen var i övervägande majoritet män, trubadurer med gitarr. Det fanns några få kvinnor före Barbro men ingen med det genomslaget, menar Marita Rhedin.

ANNONS

Under 1970-talet börjar fler kvinnliga singer-songwriters få genomslag internationellt. En samtida artist är exempelvis kanadensisk-amerikanska Joni Mitchell.

–Men Barbro Hörberg sneglade mot Frankrike och den franska vistraditionen. Den franska chansonartisten Barbara, som skrev personliga och angelägna texter, var hennes stora förebild.

Att en kvinna skrev visor ur ett kvinnligt perspektiv var ovanligt i Sverige 1970. Och Barbro Hörberg konstaterade själv i början av sin karriär, att det inte fanns så värst många svenska visor som en ung kvinna kunde sjunga – och bottna i. Så hon bestämmer sig för att skriva dem själv. Så här uttrycker hon det själv:

”Det finns så många killar i Sverige för närvarande som producerar härliga, skärpta och angelägna visor […]. Men av kvinnor om kvinnor? Jag vill gärna fylla en sån plats. Tjejen har fått hybris.”

–Hennes styrka är att hon skriver texter som många kan identifiera sig med. Kvinnorna i hennes texter är inte alls perfekta utan har sina fel och brister. Och lekfullheten och humorn gör att hon når fram, hon är rolig, jätterolig och på ett helt oväntat sätt, tycker Marita Rhedin.

Empatisk

Marita Rhedin är också sångerska och framträder bland annat med Barbro Hörbergs visor.

–När man tolkar henne känner man hur empatisk hon är, hon tar ställning för dem som inte har någon egen röst. Till exempel i en av hennes mest kända låtar Gamla älskade barn är det en uteliggare som hon ser det lilla barnet i.

ANNONS

Musikalitet är något som alla har inom sig, resonerade Barbro Hörberg. Hon jobbade nära musiker som Bengt Hallberg, Georg Riedel och Egil Johansen.

–Fantastiska musiker som gärna improviserade. De gjorde bland annat många barnföreställningar ihop och lekfullheten och kreativiteten var en gemensam nämnare, säger Marita Rhedin.

Barbro Hörberg var produktiv. Under tre år, 1973 till 1975 kom de tre mest omtyckta albumen.

– Man kan bara fundera över vad mer hon kunde ha skapat om hon hade fått leva, säger Marita Rhedin.

Dog 43 år ung

Bröderna Hörberg minns systerns sista tid.

–Hon fick ont i ryggen men vägrade gå till doktorn och när hon väl gick dit hade cancern spridit sig, berättar Hans Hörberg.

Dagen före Valborgsmässoafton 1976 vakar familjen Hörberg vid Barbros sjuksäng. Syskonen Lars-Göran med familj och Stefan har tagit tåget upp från Göteborg och samlas tillsammans med Hans, föräldrarna Signe och Torsten samt Barbros make Jan och dotter Liza.

Den 30 april dör Barbro Hörberg, 43 år gammal.

–Det var svårt för oss alla. Mamma Signe tog det väldigt hårt, säger Hans Hörberg.

Eleonor Ekström-Frisk

Barbro Hörberg

1932-1976

Skådespelare, kompositör och sångerska

Invald i Swedish Music Hall of Fame (SMHoF)

Aktuell: I dagarna kommer boken Barbro Hörberg: Med ögon känsliga för grönt av Alexandra Sundqvist.

I kväll gästar Alexandra Sundqvist Babel i SVT och…Rikard Wolff sjunger ur Barbro Hörbergs visskatt.

I morgon måndag 3 april klockan 18.00 berättar författaren om Barbro Hörberg på Göteborgs stadsbibliotek.…Fri entré.

Barbro Hörbergs gata…ligger Örgryte/Torp. Tegelhusen med bostadsrätter som just nu byggs är inflyttningsklara i juni 2017.

Diskografi:

Barbro och Pe-Ge, Barbro Hörberg och Pe-Ge Olsson, EP 1958.

Vägen hem, Barbro Hörberg och Pe-Ge Olsson med Charlie Normans kvartett, EP. (1959)

Mera dragsspelssolo, Barbro Hörberg och Svenerik Persson, EP. (1960)

Barbro och sovdjuret, Barbro Hörberg (med Håkan Serner och MatsOlsson kör och orkester, LP. (1969)

Musik rätt och snett, Barbro Hörberg, LP. (1970)

Med ögon känsliga för grönt, Barbro Hörberg, LP. (1973)

Gamla älskade barn, Barbro Hörberg, LP (1974)

Gråt i gräset, Barbro Hörberg, LP (1975)

Rim, ramsor och fabler, Barbro Hörberg sjunger och läser för barn. LP. (1976)

ANNONS