Vid den så kallade Biblioteksaktionen 1969 begav sig författare till huvudbiblioteken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och tömde hyllorna på böcker. En av dem var Astrid Lindgren.
Vid den så kallade Biblioteksaktionen 1969 begav sig författare till huvudbiblioteken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och tömde hyllorna på böcker. En av dem var Astrid Lindgren. Bild: Jan Collsiöö / TT /

Göran Sommardal: Bör Sveriges författare gå ut i strejk?

Diskussionen om låga ersättningar till författare för ljudböcker verkar inte hörsammas av förlagen. Göran Sommardal påminner om Biblioteksaktionen 1969, och frågar sig om det är dags för författarna att strejka.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Vid den så kallade Biblioteksaktionen 1969 begav sig ett vägvinnande antal författare till huvudbiblioteken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och tömde hyllorna på böcker. Bland deltagarna fanns Astrid Lindgren, Kerstin Strandberg, Jan Gehlin, Max Lundgren, Torsten Ekbom, Barbro Backberger. P.O. Sundman, Staffan Beckman, Clas Engström och Peter Curman. Målet var att kräva en höjning av biblioteksersättningens grundbelopp från ynka 6 öre per utlånad bok. Och året därpå höjdes summan till det till det dubbla.

Som jämförelse: I år höjs biblioteksersättningens grundbelopp från 1 krona och 92 öre till 2 kronor för 2022 och 2 kronor och 4 öre för 2023. Den totala ersättningen för 2022 upp¬går till 184 732 000 kronor, i enlighet med denna avräkningsmodell. Det innebär en höjning med 3 696 000 kronor jämfört med 2021.

ANNONS

Att litterära och bildkonstnärliga yrkesutövare därmed får en skälig ersättning för sitt arbete, vilket fritt kan avnjutas av den svenska allmänheten är en framgångssaga som författare i andra länder ofta avundas. Att biblioteksersättningen dessutom solidariskt delas mellan hela författarkollektivet, såväl i form av stipendier som direkt bibliotekspenning är ett annat beundransvärt bevis på att yrkesmässig solidaritet lönar sig.

Alltså: Härliga tider, strålande tider? Inte direkt.

Under den diskussionsdag som Författarförbundet nu den 5 april anordnade i Stockholm med anledning av sitt Litteraturpolitiska program 2022 berättade författaren Monika Fagerholm en sedelärande berättelse om att ett vackert mynt också kan ha en baksida. Fagerholm älskar att lyssna på ljudböcker. Hon går så långt som att vederlägga också tesen att "svår", det vill säga fin och Nobelprisvärd, litteratur vore omöjlig att tillägna sig via ljudboksformat. Hon älskar, till yttermera visso, att låta sina ljudminnen från ljudboks-Faulkner ta plats framför varuhyllorna i snabbköpet.

Men en sak gillar Fagerholm definitivt inte med ljudböcker: att få så lite betalt och att bokförlaget inte är öppna och transparenta med ersättningsmodellen. Hon tar som motexempel Amazons ljudbokstjänst, där kunden betalar prenumeration per månad, vilket berättigar till lyssning på en bok, och där författaren ersätts per lyssning. Om Amazon, som ju inte direkt hyllas för att behandla sina medarbetare eller entreprenörerna i sitt kommersiella nätverk med silkeshandskar, kan skriva avtal med författarna som innebär öppenhet och raka rör, varför skulle inte skandinaviska bokförlag kunna göra detsamma?

ANNONS

Men en sak gillar Fagerholm definitivt inte med ljudböcker: att få så lite betalt och att bokförlaget inte är öppna och transparenta med ersättningsmodellen.

Vad som gör det hela än mer tvivelaktigt är att de största aktörerna är både och i denna avtalsröra. Bonniers äger BookBeat. Norstedts ägs av Storytel. En sorts postmodernt korsvist ägande (ett snäpp över Stenbeck) där en och samma gubbe eller gumma förhandlar med sig själv och kommer fram till att det är bäst att jag och jag (eller vi och vi) inte offentliggör överenskommelsen och därmed beräkningsmodellen för ersättningen till författarna. Möjligen med baktanken att den proto-korporativistiska svenska staten ska träda in med indirekt stöd för att hålla författarna vid liv utan att behöva störa inkomstflödena för techbolag och strömningstjänster.

Alltså: Ska författarna strejka?

Kanske kan man börja med en sittstrejk. Vägra att kryssa för någon annan ruta i bokkontraktet än den som gäller rätten att ge ut en fysisk bok, och kanske en e-bok? Behålla alla de andra rättigheterna för sig själv, så länge?

Därmed också indirekt sätta press på regeringen att lagstifta enligt det EU-direktiv, DSM-direktivet, där upphovsrättsinnehavarna får rätt till full insyn i avtal som gäller deras rättigheter, också de digitala?

Härliga tider, strålande tider?!

Göran Sommardal är författare, översättare och kritiker.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Upp till kamp mot litteraturens techjättar

LÄS MER:Läs in ”Samlade verk” som ljudbok igen - på göteborgska

LÄS MER:Författarförbundet kritiskt mot ljudbokstjänster

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS