Emanuel Karlsten och Joakim "Jockiboi" Lundell.
Emanuel Karlsten och Joakim "Jockiboi" Lundell. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman

Att kalla Jockiboi rasist ekar av landsortsförakt

Internet har gett oss en rå inblick i hur folk tänker – eller inte tänker. Emanuel Karlsten kommenterar att Sveriges största Youtuber portas från Guldtuben.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Är Sveriges största Youtuber, Joakim “Jockiboi” Lundell, rasist? Så till den grad att han inte kan nomineras till den största influencer-galan i Sverige, Guldtuben? Ja, konstaterade en jurymedlem offentligt nyligen. Nej, menar jag, som också satt i juryn. Samma jury som till slut nobbade Joakim Lundell. Det är både begripligt och obegripligt.

LÄS MER: Joakim Lundell rasar mot Guldtuben

I en video för några veckor sedan målade Joakim Lundell sin kompis svart “som en apa”, “på skämt”. Det blev ett så kallat “blackface” och framstod tveklöst som rasistiskt. Fördömanden kom snabbt, liksom ursäkten. Det var inte första gången Lundell gjort övertramp, hela hans väg till kändisskap har byggts på att gå över gränser, chocka på de mest vidriga sätt. Men de senaste åren har det också handlat om en annan resa: Från personan Jockiboi till personen Joakim Lundell. En krokig, snubblande resa, men ändå: ett försök.

ANNONS

Bli bättre. Göra bättre.

Allt detta har vi fått följa genom det fönster internet har skapat. Ett fönster in i världar vi aldrig tidigare haft tillgång till. En rå bild av hur folk är, tänker – eller inte tänker. Ibland chockar det oss att folk i offentligheten inte längre upplevs lika upplysta som tidigare.

LÄS MER: Joakim Lundell använder ilskan som bensin

Videon kostade henne allt

För några år sedan blev en ung tjej, Louise Andersson Bodin, rikskänd genom att göra träningsvideor på bred värmländska. Alla skrattade, Nyhetsmorgon bjöd in henne till direktsändning. Men så framkom att hon tidigare sagt n-ordet i en humorvideo. Det blev enorma protester. Mot henne, men också mot alla som varit i kontakt med henne. När Adam Tensta gästade Nyhetsmorgon lämnade han vid intervjuns start – i protest mot att Bodin fått förekomma i programmet. Hade inte Bodin bett om ursäkt? Jo, flera gånger, i alla kanaler.

På djupet förklarade hon att hon verkligen inte fattat. Att i Grums, där hon bodde, sa man så. Hon levde i en värld där ordet var okomplicerat. Sjukt? Ja. Kan man begripa hur det hänt? Ja. Videon kostade henne allt, hon blev paria i alla etablerade sammanhang.

LÄS MER: TV4 avslutar samarbete efter protest

ANNONS

När Joakim Lundell inte blev nominerad till Guldtuben kallade han det klassförakt i en video med snart 500 000 visningar. Det har sina poänger, men kanske är det mer landsortsförakt? Lundells hemort, Vadstena, har exakt lika många invånare som Grums. Det ursäktar inget, men klart är att Lundell varken hade geografisk eller kulturell närhet till några paneldiskussioner på universitet. Trots det – eller tack vare? – har han vunnit popularitet.

Visste inte vad blackface var

Så hur hanterar vi att Lundell fortsätter att göra fel? Jag förstår att Lundell inte visste vad ett blackface var. Vet ens majoriteten av svenskarna det? Och en rasistisk handling gör inte en människa till rasist. Det är hur man hanterar det som avgör det. Vad du gör med informationen, hur du ber om ursäkt – och hur du agerar framåt.

Joakim Lundell har fått enorm makt med åren, mest av alla på sociala medier. Därför ska han granskas och ifrågasättas. Sättet han hanterade sin uteblivna nominering var under all kritik. Inte för att han inte hade rätt i delar av sin analys, utan för generalangreppet han gjorde på medier och journalistik. Men det är en del av honom. En person med tusen diagnoser och variga sår som hanterar sorg och ilska framför kameran. Det gör honom fascinerande. Som en olycka man måste titta på. Eller hellre: ett fenomen som beskriver en ny tid, ett nytt medieskifte.

ANNONS

Det är för det senare han förtjänade nomineringen i Guldtuben.

ANNONS