Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Horoskop är rätt i tiden. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Astrologi är mysigt – men det är inte feminism

Victoria Greve frågar sig om allt material från de gamla tjejtidningarna verkligen förtjänar att uppvärderas.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

När en vän fyllde 30 härom året hyrde hon in en spådam som tydde gästernas framtid med hjälp av tarotkort. En annan vän hade ett tag uppgifter om mitt födelsedatum inlagt på en nättjänst för att då och då hjälpa mig att kolla av mitt horoskop. Jag identifierar mig med mitt stjärntecken vädur, sådär lite till mans. Det är rätt smickrande att se sig själv som en karismatisk ledartyp som bubblar av idéer.

Den uråldriga egyptiska metoden att tolka stjärnorna må ha avfärdats från vetenskaplig synpunkt ungefär samtidigt som vi kunde slå fast att jorden är rund. Men under det gångna året tycks den ha fått ett uppsving igen, i så väl sociala medier som de mer traditionella. Nu i januari, när man som bäst gruvar sig för vad 2019 kommer att föra med sig är det högsäsong.

Senast var det en kulturartikel av Sara Martinsson på DN (2/1) om astrologin som ett uråldrigt system som vinner ny mark när moderniteten brister. Martinsson konstaterar, som många andra, att astrologi är någonting främst kvinnor ägnar sig åt. Facebookgruppen Astrogäris/ickebinäris samlar nära 4 000 medlemmar. I ett stort porträtt i SvD (27/10-18) säger "häxan" Ebba Bjelkeholm, som driver PR-firma och spår kunder i ett "co-working-space" i Stockholm, att hon ser hur intresset för andlighet ökat framförallt hos unga, utbildade kvinnor med bra jobb. Marie Eklund, som ställde den välkända bloggaren Sandra Beijers horoskop i höstas, kallar det en feministisk handling att uppvärdera det som traditionellt setts som kvinnokultur.

Kanske är det därför till och med den feministiska tidskriften Bang numera viger 5-6 sidor per nummer åt astrologen Anitha Cocktails horoskop.

Astrologins renässans liknar den andra typiskt "tjejiga" och okreddiga ämnen som smink och hudvård fick för ett par år sedan, när de gjorde resan från utfyllnad i sunkiga tjejtidningar på 1990-talet till att ses som feministisk "self care."

Kulturskribenten Elin Grelsson Almestad spårade i en essä i OBS i P1 (14/5-18) hur new age blivit now age och att nutidens andlighet har blivit en individualistisk jätteindustri av alternativa behandlingsmetoder där kvinnor villigt betalar dyra pengar för att ge sig ut på sin alldeles egna inre resa.

Att vara intresserad av astrologi och dessutom lägga pengar på det är väl egentligen inte sämre än att brinna för ansiktskrämer. Värre är att det minst lika ovetenskapliga personlighetstestet Myers-Briggs fortfarande används i ledarskapsutbildningar. Det är mysigt och harmlöst att matcha ihop sitt stjärntecken med sin dejts. Men det är inte feminism.

Frågan är om allt som nedvärderats och avfärdats som trams måste uppvärderas igen. När astrologins vara eller inte vara tröskas i SVT:s debattprogram Opinion live tar det tid från viktigare debatter. Och horoskopen i till exempel Bang trots allt är mumbo-jumbo som tar upp redaktionellt utrymme där det kunnat finnas plats för artiklar som faktiskt... handlar om något?