Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/3

Ann-Sofie Hermanssons planer upprör filmlärarna

Ann-Sofie Hermansson vill ta över och få Göteborgs folkhögskola att jobba "mot extremism, hedersvåld och terrorism". Men personalen känner sig förolämpad och överkörd av förslaget.
– Hon har inte varit här och pratat med oss i personalen, eller presenterat sin idé, trots att hon vill ta över hela vår skola och förändra inriktningen, säger Johanna Bernhardson, filmlärare på Göteborgs folkhögskola.

Det råder uppbragt stämning när GP hälsar på ute vid Nya varvet, där Göteborgs folkhögskola huserar i delvis nyrenoverade lokaler. Ett stenkast från den gula huvudbyggnaden, i ett litet rött trähus, håller filmutbildningen till. Här erbjuds, sedan fem år tillbaka, undervisning i filmproduktion för fiktions- och dokumentärfilm.

För några veckor sedan fick skolans personal veta att kommunstyrelsens tidigare ordförande i Göteborg Ann-Sofie Hermansson (S) skickat in ett förslag till VG-regionen. I avsiktsförklaringen skriver hon och den moderata politikern Lisbeth Sundén Andersson att de vill överta Göteborgs folkhögskola, med sitt centrala läge, och omvandla den till den egna folkhögskolan Selma.

Selma folkhögskoleförening

Startades: 15 augusti 2019

Styrelsen: består av: Lisbeth Sundén Andersson, ordförande, Ann-Sofie Hermansson, vice ordförande, Per Westerberg, Tasso Stafilidis, Susanna Udvardi, Mikael Thörnqvist, Marianne Carlström, Jessica Blixt, Anna-Lena Holberg och Joakim Hjelm.

Syfte: att förmå Västra Götalandsregionen att avsäga sig huvudmannaskapet för Göteborgs folkhögskola. Att sedan forma, och starta Selma folkhögskola i Göteborgs folkhögskolas nuvarande lokaler, och där arbeta för en starkare demokrati.

Föreningen och senare folkhögskolan är tänkt att styras och drivas gemensamt av ett antal medlemsorganisationer. Bland dem VHEK (Varken hora eller kuvad), Riksorganisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) och West pride. Föreningen ska även vara öppen för enskilda medlemmar.

Målet är att föra in "mer demokrati i folkbildningen", jobba "mot extremism, hedersvåld och terrorism" och kraftsamla för en starkare demokrati i samhället i stort.

LÄS MER: Tidigare S-toppen söker jobb som lastbilschaufför

– Om hon nu säger sig vilja jobba för demokrati, så är ju inte det här ett särskilt demokratiskt tillvägagångssätt, säger Johanna Bernhardson, lärare i dokumentärfilm.

Demokratiska rörelser brukar starta underifrån, påpekar hon.

– Istället vänder hon sig direkt till regionstyrelsen utan att kontakta oss på skolan, vilket är anmärkningsvärt.

Kollegan Nicklas Dahlström, ansvarig för fiktionsfilmen, är av samma uppfattning:

– Ja det känns både bakvänt och oseriöst.

"Det är förolämpande"

Enligt lärarna på filmprogrammet är majoriteten av skolans anställda emot förslaget. En uppgift som även förekommer i en debattartikel i GT (1/10 2019).

– Ann-Sofie Hermansson har inte varit här och pratat med oss i personalen, eller presenterat sin idé, trots att hon vill ta över hela vår skola och förändra inriktningen, säger Johanna Bernhardson.

Nicklas Dahlström är skeptisk även han:

– Hela förslaget genomsyras av att de inte har läst på. De uttalar sig om vår verksamhet men har aldrig varit här. Det är förolämpande!

När GP träffar Ann-Sofie Hermansson och Lisbeth Sundén Andersson säger de sig ha förståelse för personalens oro, även om de kraftfullt dementerar att den skulle vara befogad.

LÄS MER: Historien om Hermansson

–Vi kan i nuläget inte ta kontakter direkt med skolan, det vore formellt felaktigt av oss. Det kan tyckas gammalmodigt och fyrkantigt, men vi håller oss till regler och formalia. Man vänder sig i första hand med sin hemställan till nuvarande huvudman, och där regionen, säger Ann-Sofie Hermansson.

– Jag kan fatta turbulensen på skolan, men det här är det demokratiska tillvägagångssättet. Jag tror inte heller att regionstyrelsen skulle uppskatta att vi föregick beslutet och gick direkt till skolan med vår idé.

Ann-Sofie Hermansson och Lisbeth Sundén Andersson tror att oron hos personalen beror på okunskap och menar att de inte kommer göra direkta förändringar av den befintliga verksamheten. Bild: Stefan Berg
Ann-Sofie Hermansson och Lisbeth Sundén Andersson tror att oron hos personalen beror på okunskap och menar att de inte kommer göra direkta förändringar av den befintliga verksamheten. Bild: Stefan Berg

Även Lisbeth Sundén Andersson beklagar att anställda på Göteborgs folkhögskola just nu känner oro inför framtiden.

– Det beror nog på okunskap, att de tror att vi ska vända upp och ner på skolan. Men den oron kan de lägga åt sidan, för vi ska inte göra några direkta förändringar av den befintliga verksamheten. Den är ju väl fungerande. Det är bara tillägg vi kommer med.

Beslut ska fattas i december

28 augusti inkom förslaget till Västra Götalandsregionen, som 17 december kommer att fatta beslut om det framtida huvudmannaskapet för Göteborgs folkhögskola, som är en av landets största.

– Jag har aldrig varit med om att någon velat ta över en folkhögskola på det här sättet tidigare, säger Conny Brännberg, ledamot i regionfullmäktige, och ordförande för regionens kulturnämnd.

– Vi jobbar intensivt med den här frågan just nu, för att kunna ge Selma folkhögskoleförening besked inom närtid. Säger vi ja, så blir nästa intressanta fråga vem som eventuellt ska få överta Göteborgs folkhögskola och driva den vidare.

LÄS MER: Vem ska betala för Göteborgs museer?

Ytterst är det Folkbildningsrådet som har sista ordet, eftersom det är rådets experter som beslutar om statsbidrag även i framtiden ska delas ut till verksamheten i skollokalerna vid nya Varvet.

Även för Anders Ahlström, förvaltningschef på Folkhögskolekansliet, är situationen unik:

– Jag har aldrig hört talas om att någon lämnat in en sådan här hemställan förut, överhuvudtaget.

Debatt om extremism är polariserad

Idén bakom Selma folkhögskola kommer ursprungligen från Lisbeth Sundén Andersson. Ann-Sofie Hermansson fick frågan om hon ville vara med i projektet i mars, i samma veva som hon avsattes som Socialdemokraternas ledare i Göteborg.

– Jag tycker att de här frågorna är viktiga, och att folkhögskolan erbjuder en bra miljö för att prata om dem. Problemet är att debatten om demokrati, extremism och hedersförtryck är så polariserad.

– Lösningen är såklart inte bara att en folkhögskola nischar sig, men det här är en viktig pusselbit. Vi vill samla människor som är besjälade i detta, och skapa ett bättre debattklimat, säger hon.

Ann-Sofie Hermansson och Lisbeth Sundén vill skapa plats för debatt om demokrati, extremism och hedersvåld via sin föreslagna folkhögskola Selma. "Vi vill lyfta fram den problematik vi ser: att demokratin i dag börjar bli allt mer ifrågasatt från olika håll", säger Ann-Sofie Hermansson. Bild: Stefan Berg
Ann-Sofie Hermansson och Lisbeth Sundén vill skapa plats för debatt om demokrati, extremism och hedersvåld via sin föreslagna folkhögskola Selma. "Vi vill lyfta fram den problematik vi ser: att demokratin i dag börjar bli allt mer ifrågasatt från olika håll", säger Ann-Sofie Hermansson. Bild: Stefan Berg

Är inte Göteborgs folkhögskola demokratisk nog redan i dag?

– Absolut, jo, det ligger ju i själva folkhögskole-tanken.

Men ni skriver att ni vill "föra in mer demokrati i folkbildningen". Hur då?

–Vi vill försvara demokratin, det är snarare det vi menar. Och lyfta fram den problematik vi ser: att demokratin i dag börjar bli allt mer ifrågasatt från olika håll, svarar Ann-Sofie Hermansson.

Arbetet i Selma folkhögskoleförening kommer att ske över partigränserna och i styrelsen sitter också bland annat riksdagens tidigare talman Per Westerberg (M).

– Vi har uppenbarligen inte samma ideologi, det är sakfrågan som förenar oss, konstaterar Ann-Sofie Hermansson.

Idag politiskt oberoende

I dag är Göteborgs folkhögskola politiskt och religiöst oberoende. Efter den infekterade debatten om filmen Burka songs 2.0, där Ann-Sofie Hermansson profilerade sig, finns en stark oro bland skolans personal över att hon ska få mandat att förändra skolans filmutbildning.

– Det är oerhört viktigt för oss att innehållet i vår utbildning inte styrs politiskt överhuvudtaget, säger Johanna Bernhardson.

– Principen att politiker ska hålla sig på en armlängds avstånd kan tyckas som en självklarhet, men den tål att upprepas i det här sammanhanget. Den är oerhört viktig för oss.

LÄS MER: Ann-Sofie Hermansson polisanmäld för förtal

Kollegan Nicklas Dahlström nickar instämmande:

– Det är den stora farhågan när man läser det här förslaget, att det kan komma att kompromissas med den principen.

Ann-Sofie Hermansson ser trött ut när hon konfronteras med personalens farhågor:

– Vi tänker inte börja centralstyra någon filmutbildning. Jag fattar att mitt namn är lite komplicerat i det sammanhanget, efter Burka songs 2.0-debatten, men jag önskar att personalen kunde bortse från det.

–Det var dessutom aldrig filmen i sig jag kritiserade utan samtalet efteråt. Jag skulle aldrig lägga mig i filmskapandet som sådant.

Filmutbildningen blir kvar

I sitt förslag skriver Ann-Sofie Hermansson och övriga i nystartade Selma folkhögskoleförening, angående vad övertagandet skulle innebära:

"Den av allt att döma relativt dyra filmproduktionsutbildningen ska drivas vidare i offensiv och positiv anda. Även här krävs ett gemensamt resonemang kring vad som kan vara det mest rimliga fortsatta upplägget."

LÄS MER: Göteborgs stad har en oroväckande kultursyn

– Vi är jättenyfikna på hur hon tänker sig en framtida filmutbildning, säger Johanna Bernhardson och Nicklas Dahlström som välkomnar Ann-Sofie Hermansson till skolan för att ta del av elevernas filmer.

– Vi utför redan i dag ett demokratiarbete här. Våra elever får gärna göra politisk film, men de kan lika gärna göra zombiefilm. Burka songs 2.0 kunde också ha gjorts här, om någon hade velat det.

Eleverna José Gabriel Fiallo och Josef Ingmår är i full gång med dagens uppgift: att filmatisera en låt.

– Det är jätteinspirerande att få gå här. Våra lärare har en passion och brinner för film. De bjuder hit intressanta gästföreläsare och vi samarbetar med skådespelarprogrammet, säger Josef Ingmår, som tycker att filmprogrammet är "en jättebra start i livet".

Om det nya förslaget, och Selma folkhögskola, vet de i princip ingenting.

– Just nu sätts det i alla fall inga gränser för kreativiteten. Det vore konstigt om eleverna i framtiden skulle behöva fokusera på vissa teman, säger Josef Ingmår.

LÄS MER: Burka songs-debatten visar rättsosäkerheten för muslimer

John Kristiansson och Daniel Nordström-Salafranca som går andra året på skolan har slutfört varsin film: "The first", en kort sci-fi-berättelse om en kvinnlig astronaut som får kontakt med klotets första utomjording, och actiondramat "Off the grid". Båda talar varmt om friheten i att få utveckla sin egen röst.

– Utbildningen har ett bra upplägg som det är, så jag ser inget behov av förändring, säger Daniel Nordström-Salafranca.

– Skolan är redan så demokratisk som den bara kan bli, så jag känner inte alls igen mig i att den skulle behöva bli mer offensiv, säger John Kristiansson.

En relativt anonym aktör

I förslaget, som nu övervägs av Västra Götalandsregionens ledning, skriver Ann-Sofie Hermansson och Selma folkhögskoleförening att skolan för närvarande är en "relativt anonym aktör utan någon särskilt framträdande profil." Selma folkhögskola skulle, å andra sidan, "ha alla möjligheter att bli en välkänd och offensiv kraft såväl i lokalmiljön som på det regionala och nationella planet."

LÄS MER: Hermansson urholkar principen om armlängds avstånd

Personalen på Göteborgs folkhögskola känner sig förolämpade av era påståenden om skolan, vad tänker ni kring det?

– De har varit dåliga på att marknadsföra sig, och säga "detta gör vi!" De gör bevisligen jättemycket, säger Lisbeth Sundén Andersson och fortsätter.

– Det finns i dag ingen nischad folkhögskola av det slag som vi föreslår. Jag tycker att personalen borde se det som en fjäder i hatten för dem, att vi utvecklar detta och går i bräschen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.