I entrén till Alfons Åbergs kulturhus står en blombukett, ett par tända ljus och en bild på Gunilla Bergström. Vid en hylla med böcker har en tillfällig minnesplats byggts upp av personalen samma morgon, för att hylla den bortgångna författaren och mamman till karaktären som kulturhuset kretsar kring.
– Det är så overkligt. Vi är fruktansvärt ledsna över denna sorgliga nyhet. Många besökare har kommit hit i dag och uttryckt sitt deltagande och medkänsla, säger Anna Forsgren, vd på Alfons Åbergs Kulturhus.
LÄS MER:Alfons Åbergs skapare död
Ordet levande är i underkant för att beskriva stämningen i kulturhuset, där det råder full aktivitet. Barn klättrar och leker, föräldrar försöker hänga med och rummet fylls med folk i takt med att en teaterföreställning baserad på boken ”Listigt, Alfons Åberg!” lider mot sitt slut på terrassen.
– Det var både sorg och förstämning när vi samlades här i morse, men samtidigt var det fint att få ta fram alla goda minnen vi har av Gunilla och hennes författarskap. Framför allt tänker vi såklart på familjen, säger Anna Forsgren.
Alfons är på barnens sida
Gunilla Bergströms första bok om Alfons Åberg kom 1972 och den senaste kom 2012. Nästa år firar Alfons 50 år som barnboksfigur samtidigt som kulturhuset fyller 10 år. Att han hållit så länge tror Anna Forsgren beror på Gunilla Bergströms geniala bildspråk och sätt att lyfta vardagliga situationer i ett större perspektiv.
LÄS MER:Viveca Lärn sörjer vännen Gunilla Bergström: ”Ett geni”
– Barn kan identifiera sig med Alfons. Han är en helt vanlig kille, han är varken särskilt stor eller stark och tycker inte om att slåss till skillnad från många hjältar som bara är overkliga. På så sätt tror jag att Alfons är en viktig förebild för många barn. Han är på barnens sida, säger hon.
Fakta: Alfons Åbergs kulturhus
Gunilla Bergström är född i Göteborg och hade en önskan om att Alfons Åbergs kulturhus skulle placeras i den kulturminnesmärkta fröhandeln i Trädgårdsföreningen.
När karaktären Alfons fyllde 40 år uppfylldes hennes önskan. I oktober 2012 öppnade Alfons Åbergs Kulturhus dörrarna för första gången.
Bakom verksamheten finns en stiftelse som drivs utan vinstintresse. Styrelsen arbetar ideellt och består av representanter för Göteborgs Stad, näringslivet och familjen Bergström.
Alfons Åbergs Kulturhus kommer fortsatt att spela en viktig roll för att sprida Gunilla Bergströms kulturarv vidare, menar Anna Forsgren. Hon tror att Alfons är en väg in i litteraturen för många barn, både genom böcker och teaterföreställningar.
LÄS MER:Därför blev Alfons Åberg barnens favorit
– Vi vet att behovet av läsning och högläsning är större än någonsin. Det är också en väg in till svenska språket för många nyanlända. Det känns fint att kunna hedra Gunillas minne genom att hålla karaktären Alfons levande här, säger hon.
”Första böckerna med mer text”
Längs en färgglad vägg står en stor version av helikoptern som Alfons Åberg bygger i boken ”Aja baja, Alfons Åberg!”. I den sitter femåriga Noel och åker upp och ner och svänger på ratten.
– Böckerna om Alfons var de enda som hade lite mer text som fungerade hemma hos oss, annars var det bara bebisböcker. Vi läser dem varje kväll, säger Noels mamma Angelika Amundsson.
LÄS MER:Gunilla Bergström var en gigant
Hon har också med sig Agnes, snart två år, som kastar sig ner för en rutschkana mitt emot storebror. De har haft en paus från Alfons Åbergs Kulturhus sedan coronapandemin bröt ut, men brukar annars vara här ofta.
– Jag tror att barn kan relatera till Alfons. Han är som en snäll kompis som ibland hittar på lite bus, säger Angelika Amundsson.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
