Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Erik Winerö: AI-tjänsterna i skolan kommer att bli ett allt större problem

Teknologin har gått så långt att elever kan be en AI-tjänst skriva fram en science fiction-novell eller en uppsats på några sekunder. Det gör det omöjligt att skilja fusk från äkta texter, menar läraren och doktoranden Erik Winerö.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Fusk har alltid varit ett problem för skolan. Man brukar säga att tillfället gör tjuven. För skolan är detta tillfälle när examinationer sker i hemmet. Vi lärare vet sedan länge att examinerande hemuppgifter är en dålig idé. Dels är risken för plagiat stor, dels finns risken att någon annan har skrivit texten.

Jag har själv hört föräldrar som råkat försäga sig när de upplevt att ett arbete som de själva har spökskrivit fått ett för lågt betyg. Under pandemin tvingades dock skolan att ställa om helt till distans, och som en följd ökade också fusket dramatiskt.

Gymnasielever uppger själva att examinationer på distans gör det lättare att fuska. Enligt den årliga undersökningen ”Svenskarna och internet” uppger 2 av 3 gymnasielever att det är enklare att fuska på digitala prov. Trenden är likadan inom högre utbildning. På Stockholms universitet uppskattar man att fusket ökade med bortåt 70% under pandemin, motsvarande siffra vid Linköpings universitet är 50%. På Karolinska Institutet talar man om en tredubbling av fusket vid distansundervisning. Hur stort sedan mörkertalet är vet vi inte.

Du kan be AI:n skriva fram en science fiction-novell eller ett vetenskapligt abstrakt och voilà! Texten skrivs fram på några sekunder.

Det senaste tillägget i fuskproblematiken är nu artificiell intelligens (AI). Sedan en tid tillbaka finns det fritt tillgängliga tjänster på internet som kan generera i stort sett vilka texter som helst av slående kvalité. Du kan be AI:n skriva fram en science fiction-novell eller ett vetenskapligt abstrakt och voilà! Texten skrivs fram på några sekunder. För den som för första gången prövar tekniken är upplevelsen omdanande. Inför den här texten experimenterade jag med att be AI:n skriva en debattartikel på svenska om hur AI ökar risken för fusk i skolan. Nedan följer det första stycket av den text jag fick:

”I dagens skola används ofta digitala verktyg för att göra lärandet enklare och mer effektivt. Dessa verktyg kan dock också användas på ett ohederligt sätt, till exempel genom att skriva texter med hjälp av AI. I en undersökning från 2018 visade det sig att över hälften av lärarna i USA tror att AI kommer att leda till ökat fuskande bland studenterna. Detta beror dels på att AI-system ofta är bättre på att hitta relevant information än människor, och för att AI nu också kan skriva text som är svår att skilja från mänsklig skriven text.”

Med handen på hjärtat, hade du kunnat skilja dessa från mänskligt författad text? Nej, rimligtvis inte. Visst har texten sina brister. Några språkliga, men den kanske främsta är att undersökningen som nämns inte existerar. AI:n genererade här helt ogenerat en trovärdig lögn. Att AI kan fabricera sådan information på detta sätt är både intressant och bekymmersamt.

Om vi fokuserar på vad denna nya AI-teknik leder till för konsekvenser för skolan leder det oss naturligt till frågan om hur vi kan förhindra att tekniken leder till ytterligare fusk.

För en tid sedan argumenterade jag i en debattartikel i Skolvärlden om hur AI har dödat den examinerande hemuppgiften (31/5). I artikeln gav jag ett exempel på en text där jag bett systemet skriva om relationen mellan religion och vetenskap. Anledningen till just det exemplet var att jag som religionslärare ger liknande uppgifter till mina elever, uppgifter som de i regel tycker är svåra. AI:n löste dock utmaningen relativt väl. Om en elev hade lämnat in den genererade texten till mig hade jag inte upptäckt den.

Att lära sig att skriva är att lära sig att tänka. Den processen får vi inte tappa bort i utforskandet av riskerna och möjligheterna med AI.

Jag har även bett systemet skriva flertalet jämförande analyser och utredande texter. Även om inte resultatet alltid blir perfekt, blir i regel det sammantagna resultatet av flera genereringar anmärkningsvärt bra. Det är också centralt att här poängtera att eftersom varje text som genereras är unik blir system för plagiatkontroll såsom Ourignal (före detta Urkund) verkningslösa.

Men jag tänker här att det också är viktigt att även reflekterar över vad själva syftet med skrivande i skolan egentligen är. Min förhoppning som svensklärare är att vi oundvikligen behöver betona skrivandet som process snarare än på texten som produkt. I dagens skola menar jag att vi har hamnat snett genom att låta svenskämnet i allt för stor utsträckning handla om producerandet av mallade texttyper såsom krönikor, debattartiklar och vetenskapliga PM. Just sådana texttyper som AI är allra bäst på att generera.

Ett rimligt antagande är därför att den personligt skrivna texten kommer att bli mer betydelsefull och att skrivandet som process hamnar mer i fokus. Att lära sig att skriva är att lära sig att tänka. Den processen får vi inte tappa bort i utforskandet av riskerna och möjligheterna med AI.

Erik Winerö är gymnasielärare i svenska och religion, samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS OCKSÅ: Lärarutbildning viktigt för elevers utveckling

LÄS OCKSÅ: Medarbetare och ny teknik skapar bra bibliotek

LÄS OCKSÅ: Sverige ligger efter i digitalisering av kulturarv

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.