Bild på Röhsskas hemsida.
Bild på Röhsskas hemsida. Bild: rohsska.se

Överdrivet, Röhsska

Boel Ulfsdotter recenserar Röhsska museets visuella identitet som gjorts om inför nyöppnandet.

ANNONS

I höst slår Röhsska museet upp portarna igen efter att ha varit stängt en längre tid. Inför nyöppningen har man passat på att förnya sin grafiska profil. Arbetsprocessen och resultatet återges i tidsenlig storytellingform på museets hemsida.

Efter att ha signerat sina affischer och kataloger med ett sparsamt utformat Ö under många år, har design- och kommunikationsbyrån Aoki nu skapat en ny visuell identitet som bygger på att bokstaven Ö har fått en föränderlig form. Det är ömsom versalt eller gement. Det är ömsom brett och bulligt eller smalt och högt. I praktiken innebär det att Ö:et uppe i det vänstra hörnet på museets hemsida förändrar utseende allteftersom man scrollar ner på den. Tanken är att detta mångskiftande Ö skall spegla museets intresse av att anlägga olika perspektiv och infallsvinklar på begreppen formgivning och konsthantverk. Logotypen förtydligas av ordbilden Röhsska – Museum of Design and Craft under bokstaven. Gott så.

ANNONS

Men man har också utökat den visuella identiteten med en GIF-animation. Inspirationen till variationen av Ö:ets färg och bakgrunden i en ljus respektive mörk färgpalett, har hämtats från museets inbjudningskort från 50- och 60-talen. Dessvärre påminner den mest om en sida ur formgivarens skissblock, vilket har resulterat i alldeles för många estetiska variabler för åskådaren att ta ställning till. Det blir inte lättare av att bildflödet sker i ett staccato-liknande tempo, som förändrar färgpalettens och Ö:ets form med enbart några sekunders mellanrum. Ett långsammare tempo hade skapat en bättre harmoni i kompositionen.

Som en ytterligare variant av museets nya identitet har man även lagt in bokstaven Ö sedd ur alla möjliga vinklar i ett analogt vinjettutförande. Det är bättre, även om man gärna hade fått skapa en mer unik färgkombination till museet än ett djupt brunrött Ö mot laxrosa bakgrund.

Sammantaget tycks Röhsskas nya digitala identitet framför allt vara ämnad att locka en yngre publik, samtidigt som man använder historiska referenser för att skapa ett igenkännande hos den äldre publiken. Men varför gå till sådana överdrifter? Nationalmuseums medelväg är en bättre lösning.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS