Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/9

Östling visar inte en enda fågelbild

Fotografen och förläggaren Brutus Östling har blivit känd för sina egensinniga fågelbilder. Men på Abecita konstmuseum finns inte en enda fågel.

Inte en enda jävla fågel är titeln på utställningen som öppnade på torsdagen.

– Jag råkade säga det, det borde jag kanske inte ha gjort, det fanns ju pr-folk som nappade. Men det är helt rätt att det inte är några fåglar på utställningen. Efter att ha gjort tio böcker om fåglar så har jag pysslat med lite annat. Men jag har inte tröttat på fåglarna, försäkrar han.

Utställningen i Borås visar bilder av djur på Afrikas savanner och av Arktis isbjörnar. Men innehåller också bilder från hårdrockskonserter.

– Det är en ren hobby. Jag började med att följa med hustrun på en del konserter och sen tog jag med kameran. 

När jag ringer Brutus Östling har de just kommit hem från Sweden rock och han håller på med de sista bilderna till utställningen.

Finns det några likheter mellan att fotografera rockmusiker och fåglar?

– Metallhjältarna är ju en slags sångfåglar som hoppar omkring på scenen, skillnaden är inte så stor, säger han och skrattar.

– Jag tog med de här bilderna för att musiken bereder en sådan glädje, de har inget annat syfte.

Vad vill du annars förmedla med dina bilder?

– Det handlar om att vi måste vara rädda om de biotoper som finns kvar.

Ny bok om savannerna

Tillsammans med Jan Pedersen håller han på en ny bok, tänkt att ges ut nästa höst. Den handlar om djur på savannerna och han hoppas få med en del ny forskning. Han har bland annat fotograferat afrikanska vildhundar.

– Det finns bara mellan 3 000 och 5 000 kvar, trots att de är de bästa jägarna av alla och lyckas fälla 80 procent av de byten de jagar, lejonen klarar bara en tredjedel.

Att de blir färre förklarar han med att lejonen tar över bytet på den öppna savannen, vildhundarna behöver söka sig utanför nationalparkerna, men där hindras de av en snabbt växande bebyggelse.

Många av bilderna är i svartvitt denna gång, hur kommer det sig?

– Det började med hårdrocksbilderna, men så gjorde jag samma sak med vildhundarna och det blir väldigt effektfullt, det blir lät dramatiskt med svartvitt, det blir en renhet och man kan göra mycket efteråt med bilderna i svartvitt.

Vilken bild är du mest nöjd med?

– Det vet jag inte, men det är väldigt roligt att jobba med svartvita bilder. När det gäller hårdrocken gör sig Alice Cooper alltid bra på bild.

Hur går det med ditt bokförlag, Symposion?

– Vi ger ut lite böcker men inte så många, det är fotot vi lever på.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.