Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Inför budgetförhandlingarna förklarar Kulturgöteborg vad skattebetalarna får för sina pengar.  Bild: Meli Petersson Elafi/Stefan Edetoft
Inför budgetförhandlingarna förklarar Kulturgöteborg vad skattebetalarna får för sina pengar. Bild: Meli Petersson Elafi/Stefan Edetoft

Ödesdagar för Kulturgöteborg – kan bli nedskärningar

När Göteborgs budget ska klubbas igenom i början av november finns det risk för stora besparingar inom kulturområdet. GP har pratat med några av stadens kulturverksamheter inför politikernas budgetförhandlingarna.

I december förra året tvingades kulturnämnden göra svåra prioriteringar. Tjugo miljoner skulle sparas och politikerna fick en lista på verksamheter att lägga ner eller skära ner på.

Där fanns biblioteket 300 m2, Bokbussarna, Kulturnatta, Speldags, Sommarunderhållningen, minskat utvecklingsstöd till kulturskolan och minskade öppettider för Stadsbiblioteket.

Det blev till slut kulturskolan och Stadsbiblioteket som fick minskade medel. Men Britt Ramsten som är producent för Speldags, som arrangerar spelningar på bland annat äldreboenden, minns hur det var att se sin verksamhets namn på den möjliga nedskärningslistan.

– Jag tänkte att det inte är möjligt. Man kan inte ta bort den här verksamheten, den är alldeles för fin och viktig för våra seniorer, säger hon.

LÄS MER: V om kulturbudgeten: "Det kommer att bli förödande"

Den fjärde november ska politikerna rösta om budgeten. Trots det snara datumet är utfallet i nuläget osäkert. Det menar Göteborgs kulturchef Anna Rosengren.

– Med tanke på det politiska läget vi har i staden vet vi inte vilken budget fullmäktige kommer att anta i november, säger hon.

LÄS MER: Alliansens budget bygger på besparingar över hela linjen

Under tisdagen har inte samtliga partiers budgetförslag ännu presenterats men den styrande alliansens och den rödgrönrosa oppositionens är offentlig. Där är också skillnaderna markanta. Även Socialdemokraterna har presenterat sin budget.

• Alliansen ger kulturnämnden en budgetram på 545,8 miljoner.

• Socialdemokraternas ram är något högre på 551,8 miljoner.

• Oppositionen har satt ramen på 599,8 miljoner.

För att finansiera satsningarna i sin budget vill de rödgrönrosa partierna höja skatten med 40 öre per intjänad hundralapp. Själva menar de att det skulle motsvara 98 kronor i månaden extra för en göteborgare med genomsnittlig inkomst. Därtill vill de även använda pengar ur den reserv som kommunen satt av för när konjunkturen viker.

LÄS MER: De rödgrönrosa vill finansiera satsningar med höjd skatt

Totalt skiljer det alltså 54 miljoner i de båda blockens budgetförslag och enligt Anna Rosengren spelar det stor roll vilken ram som kulturnämnden tilldelas.

– Det påverkar helt enkelt hur mycket verksamhet vi kan bedriva. Jag kan konstatera att ramökningen i det budgetförslag som alliansen har presenterat inte täcker den kostnadsökning som vi står inför, säger hon.

Inför att budgetförhandlingarna ska starta har GP pratat med några av stadens kulturverksamheter om det ekonomiska läget och vilken kultur göteborgarna egentligen får sina skattepengar.

LÄS MER: Förseningsavgiften på biblioteken kan försvinna

Speldags

Britt Ramsten, producent för Speldags.

Britt Ramsten, producent för Speldags. Bild: Meli Petersson Ellafi
Britt Ramsten, producent för Speldags. Bild: Meli Petersson Ellafi

Vad är Speldags?

– Det är en verksamhet med underhållning som går ut till äldreboenden och träffpunkter. Tanken är att vi kommer till de som inte längre kan ta sig till kulturen. Speldags har funnits i över 50 år i Göteborg, vi har runt 80 spelställen och gör nästan 2 000 spelningar per år, i alla Göteborgs stadsdelar.

– Det är sång och musik framförallt, men egentligen allt som kan vara på en scen. Det kan vara poesi, dans, teater eller blandformer. Nästan alla frilansande artister i Göteborg har kommit i kontakt med oss på något sätt. Vår äldsta artist var 92 år tror jag. Han har dessvärre gått bort nu. Och vår yngsta är kanske 16-17 år.

Är det en värdefull verksamhet?

– Ja, tveklöst. Vi får veta från spelställena att alla tycker att det här är jättebra. Sen är det värdefullt även för de frilansande artisterna. Vi har ungefär 200 artister per år.

Känner du dig orolig när budgeten nu ska sättas?

– Ja, eftersom sparbetinget verkar så stort är det klart att det finns en oro. Inte minst ute på spelställena. De undrar ju och vill veta om de kommer att få besök, om vi kommer att fortsätta.

Bokbussarna

AnnaCarin Elf, enhetschef Bokbussarna.

AnnaCarin Elf, enhetschef Bokbussarna. Bild: Meli Petersson Ellafi
AnnaCarin Elf, enhetschef Bokbussarna. Bild: Meli Petersson Ellafi

Vad är Bokbussarna?

– I dag har vi två bokbussar i Göteborg. På förmiddagarna åker vi ut till förskolor. Vi besöker 108 förskolor per månad. På eftermiddagarna åker vi ut till bostadsområden, till de äldre som har svårt att komma till ett bibliotek. Det är för att öka tillgängligheten. Därför satsar vi framförallt på att åka till områden där det är långt till bibliotek, men där det också finns barnfamiljer, för att nå barnen tidigt i det läsfrämjande arbetet.

Hur viktig är den här verksamheten? Bidrar ni till att barn börjar läsa?

– Det tror jag att vi gör. Bara att man har en bok att titta i är en bra början och vi har böcker på många olika språk för de som inte har svenska som modersmål. Sen har vi ett gott samarbete med pedagoger på förskolorna.

Vad skulle det få för konsekvenser om Bokbussarna försvann?

– Jag vet inte. Det är inget jag går runt och tänker på. Men jag tänker på de över hundra förskolor som vi besöker varje månad. Vi når jättemånga barn. Jag tror att vi har åtminstone 100 000 utlån på ett år.

Röhsska museet

Nina Due, museichef Röhsska museet

Nina Due, museichef Röhsska museet Bild: Stefan Edetoft
Nina Due, museichef Röhsska museet Bild: Stefan Edetoft

Vad är Röhsska?

– Det är Sveriges specialmuseum för design och konsthantverk. Jag är relativt ny, men när dörrarna öppnade efter stängningen förstod jag vilken betydelse Röhsska har för göteborgarna.

– Jag har också förstått vilken ställning det har hos de som ägnar sig åt design och konsthantverk. Sen är det även en mötesplats för kulturintresserade. Vi jobbar för att nå en stor publik och riktar oss brett till medborgare och branschen, men även till barn och unga.

När ni öppnade i våras pratade vi lite om ekonomin och då sade du att du gärna ser mer sponsring för att göra sådant ni annars inte har råd med. Hur har det gått med det?

– Jag ska inte säga att de stora sponsoravtalen har kommit in. Ska man utveckla en kultur kring sponsring tar det också lite tid. Men det är klart att vi jobbar med att få in externt ekonomiskt stöd i form av ansökningar, men också i förhållande till näringslivet, vilket har stor potential.

Skulle du säga att ekonomin är en utmaning?

– Att driva kulturverksamhet, inte bara i Sverige utan i de flesta länder, är alltid en utmaning. Det gäller att kunna arbeta smart med det vi har. Vi jobbar tätt med ekonomin oavsett vad som kommer från politiken. Det är ett normalt arbete där vi ser på avgifter och priser. Sen utgår vi från olika tänkbara scenarier. Men det gäller inte bara i år och inte bara Röhsska. Så har jag alltid jobbat.

Frilagret

Annika Cross, enhetschef Ung Kultur.

Annika Cross, enhetschef Ung Kultur. Bild: PER WAHLBERG
Annika Cross, enhetschef Ung Kultur. Bild: PER WAHLBERG

Vad är Frilagret?

– Frilagret är Göteborgs stads hus för ung kultur. Det är stadsövergripande och bygger på att unga själva kommer med idéer och förverkligar dem. Det kan vara framträdanden, arrangemang, i princip vad som helst. De unga sätter agendan och så stöttar vi med professionell kunskap om att rigga för musik, teater, utställningar, föredrag, vad du vill.

– Målgruppen är 13-30, vilket är spännande. Det finns många aktörer som arbetar med ung kultur, men just spännvidden är intressant, att det sträcker sig upp till trettio. Då man fortfarande är ung och håller på och testar. Där fyller vi ett utrymme.

Skulle du säga att det är en värdefull verksamhet?

– Ja, det är klart att det är jättevärdefullt med en plats där unga får möjlighet att använda en scen, arrangera själva, uppträda, ställa ut. Att det finns tro på dem och att deras röster och idéer blir hörda. Det handlar om jämlikhet. Att få vara med i den offentliga debatten.

Det finns diskussioner om det ekonomiska läget och vad som kommer att hända framöver i staden. Har de diskussionerna spillt över till Frilagret?

– Vi är väl alla medvetna om att hela Sverige går in i en lågkonjunktur och det är klart att ekonomin kan bli ansträngd under 2020. Men vad som händer vet vi inte än, så vi som är här arbetar på som vanligt.

Kulturnatta

Björn Duivenvoorden, projektledare Kulturnatta.

Björn Duivenvoorden, projektledare Kulturnatta. Bild: Meli Petersson Ellafi
Björn Duivenvoorden, projektledare Kulturnatta. Bild: Meli Petersson Ellafi

Vad är Kulturnatta?

– Det är ett koncept som finns i lite olika varianter i rätt många städer och i Göteborg sedan 1991. Det är en endagsfestival där det fria kulturlivet visar upp sig, både stora institutioner och fria grupper. För göteborgarna är det ett tillfälle att upptäcka nya platser och ny konst och kultur.

Årets Kulturnatta börjar på fredag. Något som sticker ut i år?

– Vi har nästan 180 programpunkter och det fylls på fortfarande. På ett personligt plan tycker jag att mixen är väldigt härlig. Genrep på Folkteatern, konst som skapas live i ateljé. Filmfestivalen Prisma har också mycket aktiviteter för unga med greenscreens och animationsworkshop med rystema.

Är Kulturnatta värdefullt?

– Det tycker jag absolut att det är. Det är en slags infrastruktur för det fria kulturlivet som har fått växa fram i snart trettio år, där kulturskapare får visa upp vad de brinner för.

Kulturnatta fanns med på politikernas sparlista förra året. Hur kändes det?

– Jag kan förstå att det fanns med på listan men är glad att det inte drogs in. Det är en viktig kontaktyta och ett rum för alla göteborgare att vistas i samtidigt. Jag hoppas att det får fortsätta finnas framöver.

Göteborg Konst

Cecilia Borgström-Fälth, enhetschef Göteborg Konst.

Cecilia Borgström Fälth, enhetschef Göteborg Konst. Bild: Meli Petersson Ellafi
Cecilia Borgström Fälth, enhetschef Göteborg Konst. Bild: Meli Petersson Ellafi

Vad är Göteborg Konst?

– Det är en enhet som arbetar med den offentliga konsten, både den inomhus och utomhus. Inomhus finns vi på 350 arbetsplatser i stan; bibliotek, äldreboenden, stadsdelshus. Utomhus finns vi på lokala torg, parker och bostadsområden.

Är det en värdefull enhet?

– Absolut. Vi jobbar med något svårmätbart i dessa tider när man ska vara så mätbar. Konsten är i första hand konst och inte en funktion, men den kan alltid ge en identitet eller särprägel i ett område.

– Man tänker själv hur man skulle ha det när man är äldre. Jag skulle i vilket fall vilja ha massa konst omkring mig. De äldre behöver inte ha IKEA-affischer eller plastblommor. De kan få ha en skulptur.

Är du orolig för det ekonomiska läget?

– Nej, jag tror att man lagar efter läge och det är ingen idé att spekulera. Vi jobbar i en politiskt styrd organisation, då måste man vänta in vad nämnder och fullmäktige beslutar. Vi har en stad som har mycket problem och vi måste jobba tillsammans. Sen är konsten och kulturen förstås jätteviktig i mitt perspektiv.

Biblioteket 300 m2

Paula Wahlbom, enhetschef Publika möten – Vuxna och äldre, Stadsbiblioteket och 300 m2.

Paula Wahlbom, enhetschef Publika möten – Vuxna och äldre, Stadsbiblioteket och 300 m2. Bild: Meli Petersson Ellafi
Paula Wahlbom, enhetschef Publika möten – Vuxna och äldre, Stadsbiblioteket och 300 m2. Bild: Meli Petersson Ellafi

Vad är 300 m2?

– När vi skulle stänga Stadsbiblioteket i slutet av november 2011 öppnade 300 m2 som var tänkt att vara en servicepunkt. Ett litet bibliotek som kunde lotsa vidare till andra bibliotek i staden. Men det blev väldigt populärt och vi har fortsatt jättemånga besökare varje dag.

Varför tycker du att det är ett bra bibliotek?

– Det är placerat i Brunnsparken, nära till olika typer av kollektivtrafik, både lokalt och regionalt. Det finns många daginvånare i området, som rör sig där för att de jobbar eller går i skolan och då använder de biblioteket när de ändå är på väg någon annanstans.

– Det vistas människor där från stadens alla delar. Det blir en mötesplats som minskar segregationen. Det är också unikt för det är det enda biblioteket, åtminstone i Göteborg, som är öppet varje dag på året.

Samtidigt är 300 m2 en verksamhet som nämns i sparsammanhang. Hur känns det att arbeta inom en verksamhet där man gradvis får förnyat uppdrag?

– Vi har haft ett hyreskontrakt som har förlängts varje år. Vi är vana att jobba utifrån de förutsättningarna. Det viktiga för mig är att vi har en bra verksamhet och en bra biblioteksservice som är relevant för göteborgarna.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.