JANUARI
+ Årets första misslyckande: Statliga verksamheter ska finnas i hela landet. Och nya myndigheter ska i första hand placeras utanför Stockholms län, beslutade regeringen i sin budgetproposition. Det gick inte så bra. En rapport i januari visar att av tre nya myndigheter placerades ingen utanför Stockholms län. Ställningen Stockholm-Göteborg blev därmed 122 - 6 till Stockholms fördel.
Siffrorna kommer dock att justeras eftersom regeringen i december bestämde sig för att placera en ny jämställdhetsmyndighet i Göteborg. Ställningen blir då 122-7.
FEBRUARI
+ Årets första granskning: GP avslöjar i februari att inköpen till Naturhistoriska museets kafé inte går rätt till. Museet struntar också i att annonsera ut timanställningar, jobb har i stället gått till släktingar och bekanta. En stor exklusiv järnsäng från en utställning hamnade hemma hos en enhetschef. En byggnadsställning tillhörig museet hemma hos enhetschefens systerson. Museets släpkärra togs över av en annan systerson och ägs nu av dennes kompis.
Efter GP:s avslöjanden gjordes en anmälan om korruption. Den hårt kritiserade enhetschefen som dessutom sades ha efterforskat källor i samband med GP:s granskning fick några månader senare lämna museet.
+ Årets Oscarvinnare: För första gången på 41 år fick en svensk skådespelerska en Oscar för bästa kvinnliga biroll. Vinnare blev Hollywoodstjärnan Alicia Vikander från Göteborg. Jag minns när jag såg den då för mig helt okända skådespelaren i Till det som är vackert, inspelad på Göteborgs konserthus, och blev helt knockad. Vikander är dessutom feminist med eget filmbolag. Respekt!
MARS
+ Årets omsvängning: När Stockholm knipit i princip varenda statlig myndighet är det desto viktigare att de få som finns utanför huvudstaden verkligen verkar på den plats där de enligt regeringsförordningen ska ha sitt säte. Istället smygflyttade förra chefen för Världskulturmuseerna sju av åtta chefer från Göteborg till Stockholm och var själv inte på jobbet i Göteborg mer än två dagar i månaden. Men efter hård kritik från statskontoret kom i mars nya chefens förslag till organisation och tre tunga chefstjänster flyttas tillbaka till Göteborg.
APRIL
+ Årets fringisar: GP avslöjar att skattebetalarna bekostar privata utlandsresor för två av Göteborgsoperans chefer. Danschefen Adolphe Binder och operans konstnärlige ledare Stephen Langridge har enligt kontrakt upp tio gratis hemresor per år. Att resorna inte har förmånsbeskattats kommer fram först när GP granskar kontrakten. Då hade Adolphe Binder redan fått lämna operan i förtid efter konflikter om hennes "manipulativa" ledarskap.
MAJ
+ Årets hemvändare: 2015 års Nobelpristagare i litteratur, författaren och GP-skribenten Svetlana Aleksijevitj, återvänder i maj till sin gamla hemstad Göteborg för ett bejublat framträdande på Göteborgs stadsteater. Det är ett varmt och kärleksfullt möte. Finaste frågan till Nobelpristagaren kom på mejl till kulturredaktionen från en av åhörarna några dagar före evenemanget: "Du berättade en gång att din pappa tyckte mer om din syster än om dig, gjorde inte det dig ledsen?" Svetlana Aleksijevitj log när hon fick frågan på scen och svarade enkelt: "Nej, jag tyckte också mer om henne än om mig själv."
JUNI
+ Årets festfixare: Håkan Hellström förstås. Han fyllde nya Ullevi på en timme och han fyllde den igen. Två kvällar fyllda av glädje!
JULI
+ Årets gatukonst: Konstfestivalen Artscape förvandlar hela Göteborg till ett galleri. I fyra veckor skapas 22 konstverk i stadens alla tio stadsdelar. Det är konst som kliver ut från finrum och gallerier och skapar kultur på platser där det tidigare inte fanns. Jag blir fortfarande glad när jag ser alla målningar!
+ Årets sommarteater: Pjäserna må vara urusla, musiken banal, men med Claes Malmberg på scen i Gunnebo sommarteater är det bara att ge sig. Mannen lyfter på ett ögonlock, jag viker mig av skratt. Men i sommar lämnar Malmberg Gunneboteatern och Sven Melander tar över. Hmm. Åker nog till Stockholm istället och ser Malmberg i Hemsöborna på Stockholms stadsteater. Malmberg som Carlsson och Ann Petrén som Madame Flod, kan det bli annat än bra?
AUGUSTI
+ Årets fest: Är det Kulturkalaset? Är det Way out West? Eller det är förstås båda! I augusti kokar Göteborg!
SEPTEMBER
+ Årets kulturbråk: Bokmässan låter högerextrema Nya Tider ställa ut, ändrar sig och släpper sedan in dem igen. Rasande författare hotar med bojkott. Nu har mässan (kanske) bestämt sig; även avskyvärda åsikter ska få rymmas. Det lär bli bråk även nästa år.
+ Årets sorgligaste rivning: Ja, jag vet att man inte kan behålla massa tomma byggnader som kostar pengar och att det är 23 år sedan gasklockan i Gullbergsvass togs ur drift. Men jag tycker ändå att klockans vackra siluett är ett viktigt minnesmärke över industristaden Göteborg. Vid Gullbergsvass planeras en helt ny stadsdel på 36 hektar. Gasklockan borde ha fått bli länken mellan det historiska Gullbergsvass och det nya bostadsområdet.
I september började rivningen inuti klockan. Om en månad börjar ytterplåten skäras bort.
OKTOBER
+ Årets sämsta "klottersanering": I Frankrike fick konstnären Joakim Stampe 4 500 kronor om dagen för att måla på stadens bergväggar. I hemstaden Göteborg målar han gratis och strör ut sina konstverk i staden. Den målade stenväggen längs Aschbergsgatan har lockat många nyfikna och en konstvandring för GP:s läsare längs väggen sålde slut på några timmar. Men i oktober var det roliga slut, då städade stans klottersanerare bort konsten. Men håll ut, Stampe kanske kommer tillbaka till Aschebergsgatan igen med sin målarborste.
NOVEMBER
+ Årets största misslyckande: I 15 år har Röhsska museet haft problem med den psykosociala arbetsmiljön. I tio år har museet, utom under en kort period, saknat chef med ämneskompetens. I november fattar kulturnämnden till sist beslutet att stänga Sveriges enda designmuseum i 15 månader för att en gång för alla komma tillrätta med problemen. 19 årliga skattemiljoner går till krishantering istället för museiverksamhet.
Ge Röhsska snarast en chef med konstnärlig kompetens och visioner som vid sin sida har en administratör chef för ekonomi och personal, ett radarpar som kan ge göteborgarna tillbaka sitt museum.
+ Årets lögn: "Man vill ju se till att tiden blir väl utnyttjad när man åker till Stockholm", förklarade chefen Richard Sangwill när regionens konstenhet åkte till Stockholm och shoppade 196 konstverk på två dagar från samma galleri för västsvenskarnas skattepengar. Sedan visade det sig att han själv är skriven i Stockholm. Sedan hävdade han att han inte själv var inblandad i konstinköpen. Sedan visade GP:s granskning att det var han visst. Fast han hade handlat under en annan persons namn!
Att konstenhetens chef ljuger är oroväckande eftersom han de senaste fem åren köpt gallerikonst på egen hand för tre miljoner kronor. Får se vad de nya riktlinjer säger som ska komma i början av nästa år.
+ Årets stadsdel: Lindholmen! Inte bara för all spännande och prisad arkitektur, i november gick Årets rödfärgspris till en byggnad i stadsdelen. Inte bara för att Lindholmen Science Park har fått hit flera högteknologiska och internationella projekt. Utan för alla de unga kreativa företag som lite obemärkt blir allt fler i stadsdelen, bara i veckan berättade vi till exempel om spelföretaget Zoink som just nu håller på med ett hemligt projekt för Nintendos nya konsol. Göteborgs Silicon Valley ligger på Lindholmen!
DECEMBER
+ Årets bästa kommunala beslut: I december lägger Göteborg ner sina litteraturpriser, sparar 80 000 i administrationskostnader och ger istället de 200 000 kronorna i prispengar till författare i regionen eller läsprojekt för de egna kommuninvånarna. Och det är väl så kommunalskatten ska användas?
TILL SIST
+ Årets största förhoppning inför året som kommer: 16 jular i fängelse utan vare sig rättgång eller dom är mer än nog. Låt 2017 bli året som Dawit Isaak får komma hem igen till sin familj i Göteborg.
