Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ärligt talat är jag nog mest förälskad i idén om nyårsafton

"Nyårsafton blir bra för att hedra de som förlorats och fira de som ännu finns nära", skriver GP:s Johan Lindqvist vars nyårsaftnar fått en mer bittersöt smak.

Jag minns, nästan, alla mina nyårsaftnar.

Där finns lägenhetsfesten med nattbad i Vättern och något som nästan blev en eldsvåda. Jag minns aftonen hemma på tu man hand, ett efterlängtat lugn i den omgivande festen, och jag minns millennieskiftet i Mölle som stöp i ett felskär med billig champagne och en för stor cigarr. Jag minns Key West, Sjöbo och Storlien.

Jag minns förstås inte minst de senaste nyåren som spiknykter tonårsförälder, redo att hämta på någon annans fest.

Jag bär fortfarande en romantisk, utopisk tanke om den perfekta nyårsfesten. Den kommer nog aldrig att inträffa och jag är nog ärligt talat mest förälskad i själva idén om nyårsafton.

En del av mig ser fortfarande de där sista timmarna som ett reningsbad efter året som varit och samtidigt som ett vågat språng in i nästa. Det är en förhöjd känsla som speedas upp av mixen: bubbeldricka, ostron, Abbas Happy new year och de mest sentimentala raderna i Lundells översättning av Springsteens Sandy: "Allt måste göras nu innan året är slut, och bandet spelar Take me in your arms, och hela hotellet luktar adrenalin och krut."

Med tiden har jag insett att många har en betydligt mer ambivalent inställning än den jag omfamnar. Det kan vara jobbigt att närma sig ännu ett bokslut och det kan vara knepigt att ta sig över tolvslaget med förväntad eufori. Jag förstår verkligen det, allt bättre dessutom.

Med åren blir känslorna kring nyårsafton hursomhelst mer och mer bittersöta. Tiden trycks samman och dras ut likt ett pumpande hjärta och man ser det mesta i andra perspektiv än bara här och nu. På ont och gott.

Så bra då att det finns två färska låtar som fångar det där på ett fint sätt. Göteborgaren David Urwitz gav nyss ut låten Gott nytt år med tillhörande teaservideo som har en absolut tonträff på mina känslosträngar det här året.

Sedan ska jag såklart skruva upp Gott nytt från Håkan Hellströms nya album. Mer bitterljuvt än så blir det nämligen inte: "Och jag måste va gjord av eld, för allt jag rör vid, blir bränt, men strunt i det, för hela haket sjunger, gott nytt på er."

Och jag ska tänka på Springsteen och hans föreställning på Broadway där han talade om människor man mister och dem man får ha kvar ett tag till. Och vad det gör med en.

Nyår blir bra för att hedra de som förlorats och fira de som ännu finns nära. På så vis kan jag ändå vara här och nu. Fullt närvarande i nyårsnuet.

Gott slut på er. Och gott nytt år.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.