Demonstranter utanför riksdagen protesterar inför beslut om grundlagsändring om utlandsspioneri ("spionlagen") som debatterades i riksdagen under onsdagen.
Demonstranter utanför riksdagen protesterar inför beslut om grundlagsändring om utlandsspioneri ("spionlagen") som debatterades i riksdagen under onsdagen. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Emanuel Karlsten: Ändringen av grundlagen är skrämmande

Nu har klubban fallit: Riksdagen har gjort det kriminellt att berätta om andra länders brott, i alla fall om Sverige har ett samarbete med dem. Detta i en grundlagsändring som få verkar förstå. Vi märker inte hur farligt det är när yttrandefriheten inskränks förrän det är för sent, menar Emanuel Karlsten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Först kom FRA-lagen, men du var tyst, för du hade rent mjöl i påsen.

Sedan kom Upphovsrättsdirektivet, men du var tyst, för det var så otroligt komplicerat och folk ska väl ha betalt?

Sen kom grundlagsändringen för visselblåsare, men du var tyst för… Ja, du har ju alltid varit tyst och var det verkligen så farligt?

Från statsminister Löfven utgick 2021 en proposition om att göra det kriminellt att berätta om andra länders brott, i alla fall om Sverige har ett samarbete med dem. Riksdagen biföll propositionen i april, men eftersom lagen var en grundlag behövde ett allmänt val hållas och en ny riksdag besluta samma sak. Nu på onsdagen den 16 november, strax efter 16, föll klubban: Riksdagen ändrar slutgiltigt i yttrandefrihetsgrundlagen.

ANNONS

När du läser denna text finns inget att riva upp eller påverka. Lagen är ett faktum. Det är också ett faktum att om lagen funnits för tio år sedan hade FN-tjänstemannen Anders Kompass larm om franska soldaters övergrepp på barn kunnat anses kriminellt. För den nya lagen inkluderar inte bara information om andra länder, utan även organisationer inom Sveriges internationella samarbete, som FN.

Det innebär också en kriminalisering av avslöjanden om Turkiet, Sveriges relation till Turkiet eller sådant som kan skada relationen till Nato. Vilket givetvis är djupt allvarligt. Friskrivningar om “försvarliga” publiceringar kommer inte vara till tröst för den visselblåsare som överväger konsekvenserna av att larma. Något som också påtalades när förslaget dök upp först 2013 och igen 2017. När det omarbetat lades fram igen, med stöd av både Socialdemokraterna och Moderaterna, var utsikterna för opposition egentligen omöjlig. Riksdagsledamöter som Svd:s Stina Oscarson har kontaktat har inte ens läst in sig på frågan (11/11).

Det är också ett faktum att om lagen funnits för tio år sedan hade FN-tjänstemannen Anders Kompass larm om franska soldaters övergrepp på barn kunnat anses kriminellt.

Det är läskigt att föreställa sig lagens konsekvenser. Vi står mitt i förhandlingar med Turkiet, vars president vill att Sverige lämnar ut journalisten Bülent Kenes, som lever i exil i Sverige. Erdogan krävde det under en öppen presskonferens och bredvid honom stod Ulf Kristersson och antecknade. Utlämnandet har inget med lagen att göra, men journalisten har det. För det är just efter att ha berättat om saker som skadar landet som han lever i exil i Sverige. Det är för att Sverige håller yttrandefriheten så högt som han kan leva i exil här.

ANNONS

Journalistik är – i sitt innersta och vackraste väsen – demokratins ventil. Det är en tredje statsmakt som ska hålla de första två statsmakterna, regering och riksdag, i schack genom att berätta för allmänheten vad som är sant och relevant. Det är dessa fria och öppna publiceringar som hjälper väljare att sålla bland politiker och partier, rösta fram de som representerar oss bäst. Vår sköra demokrati är helt beroende av denna typ av öppenhet – korsdrag! – eftersom unket maktmissbruk har svårt att växa i sådana förhållanden.

Ändå står vi nu här med fullbordat faktum. De båda regeringarna försvarar lagen med ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Precis som politiker gjort vid varje åtstramning. Oavsett om det handlat om ökad övervakning av medborgare, insyn i vad du klickar på, eller vilken information du får ta del av.

Ansvaret att vi är här är dels journalistiken (vi borde ha skrivit mer, ansvarsutkrävt mer), men det är också ditt.

Vi har under så många år, så många generationer, varit vana vid att aldrig riktigt behöva bry oss om demokratins grundbultar, att vi knappt ens förstår när de lossas. Så vi godtar förändringarna, en efter en. Vi förstod aldrig hur farligt det var.

Läs mer i GP Kultur:

ANNONS

LÄS MER:Elon Musk har en naiv syn på Twitter

LÄS MER:Inte konstigt att Nobelkommittén nobbar SD

LÄS MER:Farligt att skylla SD:s framgång på botar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS