I direktiven som regeringen satt upp för en ny utredning om public service vill man bland annat ge Granskningsnämnden större möjligheter att dela ut repressalier när man finner att SVT, SR eller UR bryter mot villkoren om saklighet och opartiskhet.
"Mot denna bakgrund är det angeläget att Granskningsnämnden i lag ges utökade möjligheter att granska innehållet och meddela sanktioner om nämnden kommer fram till att public service inte följer de villkor som ställts upp för verksamheten", skriver man.
2020 framförde Sverigedemokraternas Linus Bylund, ledamot i förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, liknande tankar i en intervju med tidningen Fokus.
– Jag vill ju se mer personaliserad repressaliemöjlighet för Granskningsnämnden. Det finns ju människor som är ansvariga för innehållet för respektive program. Det måste finnas ett personligt ansvar, sade han då.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menar dock att den som tolkar de nya direktiven som om det ska bli lättare att straffa journalister läser dem fel.
– Tanken är inte att göra någons jobb svårare, utan att titta på hur man kan öka möjligheten för ett starkt och oberoende public service för alla, säger hon.
"Anpassning och förändring"
Den nya utredningen ska lämna förslag på hur public service-uppdraget ska regleras och föreslå vad som ska ingå i uppdraget för nästa tillståndsperiod, som omfattar år 2026–2033.
På DN Debatt skriver regeringen tillsammans med SD att ett av målen med utredningen är att legitimiteten ska stärkas hos dem som i dag saknar förtroende för public service.
– Målsättningen är att stärka ett redan i dag starkt public service och att göra det på lång sikt. Då ingår det att stärka legitimiteten hos grupper som i dag kanske saknar förtroende eller relation till public service, säger Paris Liljestrand.
Liljestrand betonar att utredningens målsättningen är att blicka framåt.
– Förhoppningen är att den ska ligga till grund för det längsta sändningstillståndet någonsin. Därför är det viktigt att titta på hur vårt medielandskap, som befinner sig i en snabb förändring, kommer att se ut också i framtiden, säger hon.
Försvars- och beredskapsfrågor
I direktiven betonas även försvars- och beredskapsfrågor och Parisa Liljestrand understryker att public service i dessa frågor har en särställning och ett stort ansvar.
– Det är bara att gå tillbaka till pandemin. Det fanns en osäkerhet hos människor vart de kunde vända sig för att få säker information. Då vände sig de flesta till public service-kanaler. Det ska de med trygghet kunna göra också i framtiden, säger hon.
Regeringen har beslutat att utredningen ska ske i form av en parlamentarisk kommitté, med en ledamot från varje parti. I Tidöavtalet slog partierna fast att public service-bolagens finansiering ska ligga fast för nästa tillståndsperiod.
Uppdraget ska redovisas senast 30 april nästa år.
Fakta: Tidöavtalet om public service
"Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas. Public service-mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas.
I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen. Detta ska vara inriktningen inför den kommande tillståndsperioden 2026–2033."