Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

'Det är jätteviktigt att de nationella minoriteterna får behålla sin kulturella särart och föra över sitt språk till nästa generation. Det här är en del av Sveriges historia, vårt gemensamma kulturarv och vår gemensamma framtid. Sverige har varit ett flerspråkigt land mycket längre än det har varit ett land med bara ett språk', säger Elisabet Rundqvist, handläggare vid Kungliga Biblioteket i Stockholm.
"Det är jätteviktigt att de nationella minoriteterna får behålla sin kulturella särart och föra över sitt språk till nästa generation. Det här är en del av Sveriges historia, vårt gemensamma kulturarv och vår gemensamma framtid. Sverige har varit ett flerspråkigt land mycket längre än det har varit ett land med bara ett språk", säger Elisabet Rundqvist, handläggare vid Kungliga Biblioteket i Stockholm. Bild: Hasse Holmberg / TT

Ny satsning på minoriteters bibliotek

Kungliga biblioteket ska genomföra en stor satsning på de nationella minoriteternas biblioteksverksamhet. Nu inleder KB samtal med fyra resursbibliotek. Men egentligen behövs mer pengar.

I december förra året fick Kungliga Biblioteket ett regeringsuppdrag att satsa på minoriteternas bibliotek, och de kommande veckorna ska man inleda samtal med Samernas bibliotek i Jokkmokk, Judiska biblioteket i Stockholm, Nordkalottbiblioteket i Övertorneå och Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm.

– Det är ett långsiktigt strategiskt uppdrag vi har hållit på med så vi är jätteglada. Det är viktigt för oss men ännu mer för de nationella minoriteterna, att man satsar på biblioteksverksamheten, säger Elisabet Rundqvist, ansvarig handläggare på KB.

Koordinera insatserna

Satsningen består av flera olika delar: Resursbiblioteken ska stärkas för att kunna användas av minoriteterna, men de ska också ge mer stöd till kommunerna så att folkbiblioteken kan förbättra servicen till sina låntagare.

– Det är ett samspel mellan det kommuner och resursbiblioteken känner till om sina låntagare och vi från KB försöker underlätta att det samspelet görs på ett bra sätt. Jättemånga kommuner skriver att man vill göra en satsning på minoritetsspråk men de kommer inte till skott, säger Elisabet Rundqvist.

Att se vad varje minoritetsbibliotek bör utveckla själva men också var det finns likheter i behoven är en balansgång, enligt Rundqvist, som menar att KB kan bidra med att koordinera insatser kring till exempel språkinlärning, forskning och digitala satsningar.

– Vi har sett att tillgång till digitala texter är väldigt viktigt för minoriteter, särskilt modersmålslärare pratar mycket om det, för de har svårt att få en klassuppsättning av tryckta böcker. Att skapa ett digitalt bibliotek gynnar ju alla, det är bra att vi får göra det från vår nationella plattform.

För lite pengar

I uppdraget ingår också att lansera den digitala bibliotekstjänsten Bläddra, som KB hittills har drivit som ett pilotprojekt. Tjänsten är en app med e-böcker på samiska och romani chib. Målet är att den ska innehålla litteratur på samtliga fem minoritetsspråk – men licenserna till litteraturen kostar mycket att köpa in.

Sammanlagt har satsningen på minoritetsbiblioteken fått tio miljoner. Det är för lite pengar, menar Elisabet Rundqvist. KB får nya kostnader i samband med uppdraget. Och Sametinget äskade om tre miljoner bara för sin biblioteksverksamhet, enligt dess kulturchef Susanne Idivuoma. De har i nuläget bara en anställd, och hade hoppats kunna utöka till åtminstone tre personer.

– Initialt behöver vi planera uppdragets genomförande, och förstärka vår verksamhet med personal och resurser för att vi ska kunna starta arbetet med uppdraget, säger hon.

Viktigt samhällsnav

Sametinget hade egentligen velat få uppdraget tillsammans med KB. Susanne Idivuoma är besviken, men tror samtidigt att det gemensamma arbetet kommer att leda till en förstärkning av biblioteken – vars roll hon tycker är särskilt angelägen nu.

– Biblioteket kan vara ett viktigt samhällsnav för den fria åsiktsbildningen, speciellt i dessa dagar är det viktigt att värna demokratin och biblioteket med det fria samtalet, kunskapen, och möjligheterna till forskning.

Elin Swedenmark/TT

Judiska biblioteket är ett av de resursbibliotek för minoriteter som nu ska få mer resurser.
Judiska biblioteket är ett av de resursbibliotek för minoriteter som nu ska få mer resurser. Bild: Carl-Olof Zimmerman/TT

Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samer är också erkända som urfolk i Sverige. Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska är nationella minoritetsspråk.

Grunden till satsningen på minoritetsbiblioteken lades redan 2019, när KB presenterade ett förslag till nationell biblioteksstrategi. Man har också hämtat inspiration från arbetet kring nationella minoriteter och urfolksfrågor i internationella biblioteksorganisationer.

Romerna saknar i dag ett centralt bibliotek som liknar de fyra resursbiblioteken. Därför ska KB se över och lämna förslag på hur det går att främja biblioteksverksamheten för språket romani chib och dess varieteter. Inledningsvis ska man diskutera med människor som talar romani chib för att få en klar bild av vilka behov som är mest prioriterade.

Satsningen ska genomföras i samverkan med Sametinget och de nationella minoriteterna. Dessutom ska KB inhämta synpunkter från bland andra Statens kulturråd och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).