Den 26-åriga filmstjärnan Sharon Tate, gift med regissören Roman Polanski, var gravid i åttonde månaden när hon och tre vänner natten till den 9 augusti 1969 mördades under bestialiska former, i ett hus hon hyrde på Cielo Drive i Hollywood.
I en bil på uppfarten fanns ännu ett offer och natten därpå slog mördarna till igen, i en annan del av Los Angeles. När det senare visade sig att Manson och Mansonfamiljen låg bakom morden blev han och "familjen" världskända.
Morden, Manson och hans anhängare letade sig snabbt in i populärkulturen och i dag finns en uppsjö av filmer, böcker, sånger, dokumentärer, poddar med mera som berättar om eller refererar till historien.
"Beatles-fan som spårade ur"
Nyligen kom filmerna "The haunting of Sharon Tate" och "Charlies says" och snart är det premiär för Quentin Tarantinos hajpade "Once upon a time in Hollywood".
-Jag längtar ihjäl mig efter den filmen, säger musikjournalisten Fredrik Strage, som i tidiga tonåren fick nys om Manson genom låten "Manson Moon" med det svenska bandet Blue for Two.
-Manson fortsatte att dyka upp i populärkulturen, det gick inte att undvika honom, fortsätter han.
Populärkulturens Mansonmani, tror Fredrik Strage, beror dels på att sektledaren själv var en del av den; han umgicks i samma kretsar som The Beach Boys och var tack vare Dennis Wilson på god väg att få ett skivkontrakt. Dessutom älskade han The Beatles, om än på ett skruvat sätt.
-Han var ett Beatles-fan som spårade ur, säger Fredrik Strage
Mer än en mordhistoria
Men det som är mest kittlande, fortsätter Strage, är inte Manson själv, eller ens att ett av offren var en filmstjärna. Utan allt runtomkring honom och morden, inte minst det faktum att Manson med hjälp av droger och hjärntvätt fick unga, vilsna människor att begå brotten.
-Det är mer än en historia om hemska mord, det är också en historia om ungdomsuppror med ett sorgligt slut, säger han.
I kommande numret av Café finns en lång artikel om morden, skriven av journalisten och musikern Christoffer Röstlund, som likt Fredrik Strage först stötte på Manson i populärkulturen.
-Hur sjukt det än kan låta så är seriemördare en populärkulturell genre i sig, men att just Manson är så "populär" beror mycket på att han symboliserar den mörka sidan av den tidens amerikanska motkultur, säger Christoffer Röstlund.
Han har bland annat intervjuat Lynette "Squeaky" Fromming, medlem av "familjen" och än i dag en trogen följare övertygad om Mansons oskuld. Men han har också träffat unga människor som helt nyligen har börja se Manson som en korsfäst frälsare.
I dag betonar följarna miljöfilosofin ATWA (Air, Tree, Water, Animals) som Manson lanserade i några av de otaliga intervjuer som han gav i fängelset, och att Fromming ens ställde upp på en intervju tror Christoffer Röstlund beror på att han är svensk.
-Hon sade ordagrant att det hon och Manson försökte göra på 60-talet är vad Greta Thunberg försöker göra i dag, säger han.
Finns pengar att tjäna
Christoffer Röstlund tror att intresset för Manson kommer att bestå, dels för att det är en kittlande historia men också eftersom det går att tjäna pengar på den.
-Kolla på Jack the Ripper, det är mer än 100 år sedan han härjade och för honom finns det fortfarande ett intresse, säger han.
Att mördare och andra kontroversiella personer blir populärkulturella ikoner är inte helt ovanligt, men när det gäller Manson finns det en sak som gör det hela extra problematiskt: hans djupt rasistiska idéer om ett raskrig.
-Men hans anhängare duckar för det och i populärkulturen blandar man ofta bort de korten, säger Christoffer Röstlund.
Fredrik Strage tror också på en fortsatt Mansonmani, inte minst då historier om hjärntvätt och manipulativa personer i regel väcker intresse.
-Ta Knutby till exempel och vårt intresse för den händelsen, det är det närmaste vi har kommit något liknande i Sverige, säger han.
När det gäller populärkultur med referenser till Manson är Fredrik Strages favorit i tuff konkurens Lana Del Reys låt "Heroin", där artisten bland annat sjunger om vänner som känner Mansons närvaro, ungdomar som blir galna och om hur hon skriver med blod på väggarna.
-Det är ett slags hotfull halvballad som visar att man kan få fram det våldsamma i allt kring Manson utan att spela Slayer-metal, säger han.
Viktor Andersson/TT




Artistnamn: Sångaren Marilyn Manson, frontman i skräckrockbandet med samma namn, har tagit sitt artistnamn från Marilyn Monroe och Charles Manson. Har dessutom gjort en cover av Mansons låt "Sick City" och refererar även till morden på egna låten "Beautiful people".
Roman: Emma Clines hyllade debut "Flickorna" (2016) är en maskerad skildring av Mansonfamiljen. Evie Boyd, 14 år, lever i det sena 1960-talets Kalifornien, där hon sugs upp i cirkeln kring en karismatisk sektledare.
Podd: Den populära podden "You must remember this" ägnade Manson en hel säsong och gav den titeln "Charles Manson's Hollywood" (2015). Handlar om motkulturens framväxt och hur en brottsbelastad hippie lyckades mingla sig in i kändisvärldens kärna.
Fackbok: "Helter skelter" (1974) tar avstamp i rättegången mot Manson och Mansonfamiljen. Skrevs av åklagaren i fallet, Vincent Bugliosi, och ligger till grund för två filmer med samma namn, en från 1976 och en från 2004.
Essä: "The white album" (1979) delar namn med The Beatles skiva och handlar om undergroundkultur, men kärnan i texten är författaren Joan Didions möte med Linda Kasabian, en av Mansonfamiljens medlemmar.
Opera: "The summer of hate" (2014) hade premiär i Hamburg med Jörgen Pohl i huvudrollen som den misslyckade musikern Charles Manson. Musiken i operan är hämtad från Mansons tre skivor: "The summer of hate”, "Lie – the love and terror cult" och "The family jams".
Tv-serie: I "Manson's bloodline" (2019) får tittarna följa Mansons barnbarn Jason Freeman och dennes kamp för att få träffa sin farfar i fängelset.
Cover: På skivan "The spaghetti incident?" (1993) tolkar Guns'n'Roses olika rockklassiker – bland annat Mansons låt "Look at your game, girl". Mansons intäkter för låten gick till Wojciech Frykowskis familj, en av personerna som mördades av Mansonfamiljen.
Dokumentär: Robert Hendricksons och Laurence Merricks film "Manson" (1973) skildrar Mansonsfamiljens liv tillsammans och innehåller intervjuer med Charles Manson och flera medlemmar i "familjen". Filmen nominerades till en Oscar.
Låt: Sonic Youths låt "Death Valley '69" (1984) refererar till öknen utanför Los Angeles där Manson och "familjen" gömde sig på flera olika rancher, de mest kända är Spahn Ranch och Baker Ranch.
Begrepp: Ekonomiprofessor Micael Dahlén lanserade i sin bok "Monster" (2011) begreppet mansonomics för att beskriva hur personer kan tjäna pengar på massmördare och deras hemska gärningar. Dahlén är också den ende svensk som fick träffa Manson i fängelset.
Charles Manson föddes 1934 i Cincinnati och dog 2017 i Bakersville i Kalifornien, där han avtjänade ett livstidsstraff.
Placerades på ungdomshem redan som åttaåring och dömdes 1957 till tio års fängelse för bedrägeri.
Släpptes ur fängelset 1967, blev hippie och började samla följare omkring sig, mestadels unga kvinnor som liknade honom med Jesus.
"Familjen" bildade ett kollektiv på en gård utanför Los Angeles, där Manson manipulerade sina följare med droger, bisarra föreläsningar och övervakade orgier. Manson menade att världen stod inför ett raskrig som han namngav efter The Beatles låt "Helter skelter", och att det var han och "familjen" som skulle starta kriget och sedan, när kriget var över, få härska över USA:s alla svarta.
Mansonfamiljen dödade fem personer under natten mellan den 8 och 9 augusti 1969: Steve Parent, Abigail Folger, Wojciech Frykowski, Jay Sebring och den höggravida Sharon Tate i hennes hus på Ceilo Drive i Hollywood. Natten därpå dödade de makarna Leno och Rosemary LaBianca i en annan del av Los Angeles. Manson deltog inte själv i morden, men beordrade dem.
Senare uppdagades det att Manson och hans "familj" låg bakom ytterligare två mord som utförts tidigare samma sommar, och för vilka han också dömdes.
Manson och "familjemedlemmarna" Susan Atkins, Patricia Krenwinkel, Leslie Van Houten, Tex Watson och Steve Grogan, dömdes till döden, men deras straff omvandlades till livstid när Kalifornen 1972 avskaffade dödsstraffet. Flera andra i "familjen" dömdes också till långa fängelsestraff.