Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Inte förrän 2022 tror Birgitta Svendén, vd och operachef vid Kungliga Operan i Stockholm, att verksamheten har återgått till det normala.
Inte förrän 2022 tror Birgitta Svendén, vd och operachef vid Kungliga Operan i Stockholm, att verksamheten har återgått till det normala. Bild: Henrik Montgomery/TT

Ingen publik på Operan i vår

Kungliga Operan står tom. Ingen publik släpps in i vår och just nu stannar också personalen hemma sedan 15 av de anställda har konstaterad covid-19. Inte heller i augusti blir det fullt hus, befarar vd:n och operachefen Birgitta Svendén.

Operan i Stockholm har varit förskonad framhåller Birgitta Svendén – fram tills nu. Under påskhelgen upptäcktes smitta på flera avdelningar och under helgen beslutade ledningen att stänga ner verksamheten helt först en vecka som sedan förlängts till tre. Nu kommer också beskedet att det inte blir några föreställningar för publik i vår.

Enligt Birgitta Svendén handlar det dock inte om någon klustersmitta.

TT: Har smittan spridits i huset?

– Det går inte att säga. Kommer det till olika avdelningar går det inte att säga var det startade, det här är ju också människor som inte har träffat varandra. Det man kan säga är att det viktigaste är att bromsa detta, säger Birgitta Svendén, som under den digitala intervjun är helt ensam i det stora operahuset som även annars erbjuder goda möjligheter till isolering: huset uppges ha nästan tusen rum.

Hur de anställda har smittats är oklart. När Arbetsmiljöverket tidigare i vår gjorde stickprov på Operan så som man har gjort även på övriga statliga myndigheter blev arbetsplatsens smitthantering godkänd, berättar hon.

– Vi fick kvitto på att vi gjort det vi kan. Och jag tycker verkligen att vi jobbat med att göra riskanalyser av precis allt. Sedan är det svårt med vår typ av arbetsplats eftersom vi måste jobba i kollektiv. Kungliga hovkapellet är en orkester som måste jobba tillsammans, Kungliga Baletten och kören också.

18 i orkesterdiket

I höstas reducerade och coronaanpassade Operan ett antal uppsättningar, däribland "Carmen" och "Rigoletto", bland annat genom att se till att det var minst två meter mellan de medarbetare som blev kvar. För orkesterns del betyder det exakt 18 musiker i orkesterdiket i stället för mellan 70 och 75 – som mest 90.

– Jag tycker verkligen att vi gjort det vi absolut skulle göra. Men det finns ju också andra länder som gjort andra bedömningar, och där man menar att sången inte varit det farligaste utan att det i stället är dansarna som är mest utsatta. Jag hoppas verkligen att vi får mer forskning kring det här.

Birgitta Svendéns sista säsong som operachef – i augusti tar kanadensiske Michael Cavanagh över samtidigt som hon kvarstår som vd till 2022 – blev minst sagt eljest. På plussidan finns insikter om att även en av tradition planeringsstyrd verksamhet som denna snabbt kan tänka om och göra nytt – om och om igen. Via Operan Play har man också räknat in drygt 400 000 startade strömningar från publik över hela landet.

Operan har flyttat fram kontrakt och betalat ut ersättning även i de fall då det inte gått att hitta nya datum. Men Birgitta Svendén beskriver samtidigt restriktionerna som ett "näringsförbud på hela kultursektorn".

– Vi kan inte komma ifrån att det finns så många som ju inte ens har överlevt. Hela frilansmarknaden har varit fruktansvärd – och då talar jag inte bara om artister. Vi sysselsätter tusentals människor.

– Jag har full förståelse för att man har varit väldigt orolig för att publiken skulle bli smittad men hela kultursektorn var väldigt tidigt ute med att i detalj beskriva hur vi kunde skydda publiken.

Skydda medarbetare

TT: Att Operan i sig nu har så många smittade medarbetare, är inte det ett tecken på att det kan hända saker?

– Jo, men det har också varit väldigt olika under olika perioder. Vi har haft förhöjd smittspridning i omgångar, absolut. Men jag menar att vi redan har planerat hur vi ska ta hand om publiken. Nu har det mer övergått i att vi verkligen också skyddar våra medarbetare ännu starkare eftersom vi sett att smittspridningen går snabbare framåt.

Inför hösten laborerar operan med tre olika repertoarer utifrån olika smittlägen. Om allt går som det är tänkt inleds säsongen med en gästspelsperiod från Cirkus Cirkör och Malmö Opera med Philip Glass helt nyskrivna opera "Circus days and nights" vars världspremiär strömmas från Malmö 29 maj.

Blir rörd

Efter Philip Glass kommer en nypremiär av "Trollflöjten" – eller något annat, beroende på hur många som får vistas på scenen och i orkesterdiket. Förhoppningen är att kunna ha premiär på Tjajkovskijs opera "Jolanta" där man för säkerhets skull redan krympt kören, men också att återuppta Wagners "Valkyrian", en föreställning som tillsammans med operahusets lojala medarbetare gett Birgitta Svendén kraft sedan 14 mars i fjol. Hon blir rörd bara av att berätta om den:

– Jag kan se och höra den. Den här totalt tomma salongen när tonerna klingade ut. Samtidigt som tårarna bara rann var det en känsla av magi, det var någon som gav oss något så att vi skulle orka och kunna gå vidare. Det sitter kvar.

Erika Josefsson/TT

'Jag vill påstå att musik är något som kan ge oss enorm kraft, det är något som gör att du bara orkar fortsätta', säger Birgitta Svendén, operachef och vd på Kungliga Operan i Stockholm.
"Jag vill påstå att musik är något som kan ge oss enorm kraft, det är något som gör att du bara orkar fortsätta", säger Birgitta Svendén, operachef och vd på Kungliga Operan i Stockholm. Bild: Henrik Montgomery/TT

...när Operan kan bli "normal" igen:

– Om man ska tala "normalt" tror jag inte att det blir normalt förrän under 2022 om jag ska vara helt klarsynt. Vår förhoppning är att vi ska kunna börjar spela i augusti och att vi ska kunna möta en publik då och framåt. Men jag befarar att det kommer att vara ett reducerat antal människor som får komma in på teatrarna även efter sommaren. Och på grund av mutationerna lär vi inte veta förrän ett par månader in på hösten hur det ser ut.

...om restriktionerna:

– Under resans gång har det ändå varit märkligt att man stänger ner en hel näringssektor i samhället. Jag kan inte säga något annat. Också utan att vi fått en klar och tydlig bild av vilka skälen är. Jag har full förståelse för att man varit väldigt orolig för att publiken skulle bli smittad men hela kultursektorn var väldigt tidigt ute med att beskriva hur vi kunde handskas med publiken. Alla hade gjort sina planer och de var i detalj genomförbara. Att då fortfarande mötas av att "ni kan inte bedriva er verksamhet", det blev märkligt.

...om ett tomt operahus:

– Det här året har varit otroligt konstigt. De dagar som jag är inne och det är alldeles tyst – knäpptyst – är absurda. Det är en fruktansvärd känsla att veta att det är så många medarbetare som under ett helt år inte kunnat utföra sitt arbete. Jag tänker mycket på dansarna som är väldigt unga och har kort karriär. Jag tänker också på alla unga frilansare som inte ens fick komma in på arbetsmarknaden i år.

...om framtiden:

– Vi har ju varit omtalade som ett stort fartyg som det inte går att vända på. Under det här året har vi visat hur snabba och flexibla vi kan vara, och hur lätt det går att tänka nytt, tänka om och iscensätta det. Helt enkelt aktivera alla till att göra om. Det är en viktig slutsats och den tänker jag att vi ska ha med oss in i framtiden. Vi lever med lång framförhållning, kanske fyra eller fem år. Jag alltid undrat om det är så bra? Det är ganska tråkigt. Nu har vi bevisat att det inte är nödvändigt, jag tror att det är en gammal kultur helt enkelt.

Har i dag 520 anställda. Av dessa ingår 68 i Kungliga Baletten som är landets största danskompani. Även Kungliga Hovkapellet är med sina 105 medlemmar landets största orkester. Operakören i sin tur har 54 korister. Därtill har Operan en stor ensemble med fast anställda sångsolister vid sidan av de sångare som medverkar som gäster.