In Flames vägrar blicka bakåt

In Flames var i full färd med att turnera med sin förra skiva när pandemin slog till. Anders Fridén, som tillbringat halva livet antingen på scen eller i studion, var plötsligt bortkopplad från båda utan att veta när eländet skulle ta slut.

– Jag är skittrött att prata om pandemin och tror att folk är väldigt trötta på att höra om den, men den är ganska viktig för den här skivan. Det var kanske inte ilska jag kände, men frustration, det är nog rätt ord, säger han.

Hösten 2021 kunde han och vapendragaren Björn Gelotte äntligen hyra ett hus i Los Angeles och skriva låtar tillsammans igen. De märkte direkt vartåt det barkade. Intuitivt drogs de mot mer aggression och mer attack i gitarrer och trummor.

– Det var mycket känslor som skulle ut, säger Fridén.

"Det är fruktansvärt"

När de spelade in albumet rullade nyhetssändningarna från den ryska invasionen på tv:n i producenten Howard Bensons studio. Låtar som "The great deceiver" kom till med känslan av att mänskligheten inte lärt sig något av den senaste katastrofen, utan snarare ökar takten i marschen mot avgrunden.

– Vi har ju varit och spelat i Ukraina. Där var människor superglada och de såg med förhoppning på framtiden. Jag har sett bilder på hotell som vi har bott på. Det är svårt att greppa. Det är fruktansvärt och svårt att ta in, säger Anders Fridén.

Även från Ryssland har han många bra minnen.

– Folk var så jävla glada att man var där och lirade. Det var skitkul att spela där. Folk som var där är ju inte med och krigar.

Enligt många fans signalerar de nya låtarna en tillbakagång till gamla tiders In Flames. Anders Fridén suckar lite när reaktionerna kommer på tal. Folk får tycka vad de vill, konstaterar han. Och visst, så här i efterhand kan han tycka att bandets senaste album blev lite för "laid back".

"Sån jävla klyscha"

Men musiken handlar om ständig förnyelse och att blicka framåt, förklarar han. In Flames kommer aldrig att bli ett nostalgiband. En inställning som inte är helt självklar i en metal-värld med en viss förkärlek för den gamla goda tiden.

– Det där är en sån jävla klyscha. Den goda tiden är här och nu. Det är så lätt att tänka så där och det gör folk så rädda för det som händer i morgon, säger han.

Ungefär samma osentimentala hållning har han till sin 50-årsdag som kommer om några veckor.

– Jag är inte ens hemma då. Vi får se vad som händer. Det är bara en siffra. När man var 20 tyckte man att folk var döende i den åldern och nu är man där själv. Men jag har ingen lust att bli 20 igen, jag känner mig ganska nöjd.

Under pandemin gick In Flames och gitarristen Niclas Engelin skilda vägar. I stället anslöt amerikanske Chris Broderick från band som Megadeth, Jag Panzer och Nevermore.

I samma veva var Niclas Engelin med och bildade bandet The Halo Effect, som uteslutande består av tidigare medlemmar i In Flames. Där ingår bandets gamle sångare Mikael Stanne samt originalmedlemmen Jesper Strömblad som lämnade In Flames 2010.

"Har inte hört dem"

The Halo Effect släppte sitt debutalbum förra året, men Anders Fridén har inte hört dem, säger han.

– Men jag vet vad det är. Det är lite speciellt. Det där kom från ingenstans. De får väl spela och ha roligt, men det har inget med oss att göra och det påverkar inte oss. De är på sin första skiva och de ska ta sina egna steg. Vi är på vår fjortonde skiva.

Utan att gå in på detaljer konstaterar Anders Fridén att In Flames inte är till för alla och att det är lätt hänt att resten av livet kommer i kläm när man turnerar så mycket. I dag har han ingen kontakt med de gamla bandkollegorna.

– Sedan har man väl en idé från när man startade, att man önskar att man slutade på topp med alla man gått igenom allting med, att allt var bra och att man kramades och sade tack och hej, men nu blev det inte så. Det är vad det är.

"Foregone" släpps 10 februari.