– Det känns otroligt viktigt, det är ett stort arbete för oss på Mångkulturellt centrum, säger Leif Magnusson som är verksamhetschef på centrumet utanför Stockholm.
Traumat av ett folkmord kan både upplevas och ärvas. När krutröken lagt sig sedan länge lever erfarenheterna kvar. Spänningar och uteblivna erkännanden av folkmord får konflikter att blossa upp på nytt.
I Botkyrka kommun, där Mångkulturellt centrum ligger, lever många som kommit till Sverige med svåra erfarenheter. På fredag invigs utställningen "Vi är ju grannar – om folkmord och brott mot mänskligheten" som tar avstamp i berättelser från människor på plats.
– Frågan har stor betydelse för många som lever där, och vi kommer att fortsätta samla in berättelser även när utställningen öppnat, säger Leif Magnusson och berättar att man hittills tagit emot ett 30-tal redogörelser.
"Del av svenska samhället"
Genom filmade intervjuer får besökaren ta del av personliga berättelser från sex historiska händelser: Förintelsen, övergreppen mot armenier och andra kristna andra kristna minoriteter i Turkiet under första världskriget, folkmordet i Rwanda, kuppen i Argentina 1976–83, kriget i Bosnien samt förföljelsen av irakiska kurder under Saddam Husseins regim.
– Det är väldigt reflekterat, man känner att det här är personer som lever med en erfarenhet som finns starkt närvarande, säger Leif Magnusson.
Ämnet återspeglas också i texter och konstverk, bland annat av en assyrisk konstnär som bearbetat historien genom en fresk.
Utställningen reder även ut de stora begreppen. Vad är folkmord och varför sker det på nytt? Leif Magnusson vill skapa en medvetenhet och drar paralleller till i dag.
– Alla de här folkmorden har någon gång har börjat med en polarisering mellan "vi och dom" som fått eskalera, säger han.
Migration.en konsekvens
Konsekvensen blir också migration.
– Det kanske man inte heller lyft fram, det blir mest internationell politik av den här diskussionen. Vi drar det ett steg till och menar att det är en del av det svenska samhället.
TT: Varför gör ni det här nu?
– Vi har en dialog med Botkyrka kommun. Vi hjälper dem med kunskap kring olika spänningar som kan finnas i kommunen när det gäller migration och mångfald.
Leif Magnusson säger att han märkt av en tacksamhet för att det finns platser som tar emot och sparar berättelserna för framtiden som en del av vårt kulturarv.
– Det gör mig så otroligt ödmjuk inför det vi gör, säger han.
Fakta: Utställningen
Invigs 8 oktober på Mångkulturellt centrum i Fittja och pågår till och med 30 september nästa år.
Syftet är att öka kunskaperna om folkmord och brott mot mänskligheten och deras betydelse med hjälp av filmer, konst, insamlade berättelser och forskning.
Arrangeras på uppdrag av den politiska ledningen i Botkyrka kommun.