Camilla Grebe om jakten på en seriemördare

I true crime-boken ”Jag försvinner i mörkret” beskriver Michelle McNamara jakten på The Golden State Killer, en mördare och våldtäktsman som från mitten av 1970-talet och tio år framåt spred skräck i Kalifornien. När Camilla Grebe läste boken blev hon inspirerad.

– Jag tänkte det skulle vara kul att skriva någonting som utspelas under lång tid, någonting episkt, och som berättades genom tre kvinnliga poliser.

Nominerad till deckarpris

Resultatet blev ”Skuggjägaren”, en kriminalroman som är en av de fem böcker som av Svenska deckarakademin har nominerats till årets bästa svenska kriminalroman. Handlingen utspelas från 1944 fram till i år – kvinnor mördas på ett mycket brutalt sätt, men är det verkligen möjligt att samme man som mördade 1944 kan göra detsamma 75 år senare? Vi följer tre kvinnliga poliser som under åren blir inblandade i mördarjakten.

Camille Grebe tycker, liksom många andra, att det har gått inflation i seriemördare i kriminallitteraturen, speciellt sådana som alltid lämnar små brev eller meddelanden vid sina offer.

– Den här är inte som de andra. Man måste förhålla sig till att mycket är gjort. Och att skildra kvinnor som utsätts för sexuellt våld, det är okej om man problematiserar det. Boken är brutal, ja, men den innehåller inte några grafiska våldsskildringar. Man hittar offren, läsaren behöver inte vara med när de mördas.

Gjorde mycket research

Inför skrivandet gjorde Grebe mycket research, hon läste böcker och avhandlingar och inte minst tillbringade hon mycket tid på Kungliga biblioteket med att läsa klipp om kvinnliga poliser.

– De var av två sorter. Antingen gick de ut på ”det fungerar inte” eller också var det ”Örebros sötaste polis” och ”så här korta kjolar har de”. Jag blev lite chockad.

– Jag träffade tre kvinnliga poliser, Siv, Eva och Åsa, från tre generationer och talade med dem om jobbet och kuriosagrejer. De har också läst manuset och kommit med feedback.

För Camilla Grebe tar det ungefär ett år att skriva en bok. ”Skuggjägaren” är den fjärde i vad som kan sägas vara en serie. Det kan bli en fortsättning, men det kan också hända att denna serie tar slut här.

– Om det är den sista, så fungerar den som det. Nu är det lite ångestfullt, när jag ska tänka ut vad nästa bok ska handla om.

"Inte så populärt"

En av bokens huvudpersoner försvinner på ett mycket handgripligt sätt ur berättelsen. Camilla Grebe är osäker på hur det kommer att tas emot.

– Det är inte alltid så populärt att ta död på en karaktär, konstaterar hon.

Tidigare i år visades tv-serien ”Dirigenten”, som bygger på en bok Grebe har skrivit tillsammans med Paul Leander Engström. Det var ingen enkel bok att filmatisera, poängterar hon, men berömmer regissörerna och huvudrollsinnehavaren Adam Pålsson.

TT: Den boken har två uppföljare – blir de också tv?

– Jag vet inte. En författare styr sin bok, tv och film är något annat. Jag kom in på en manuskurs på DI (Dramatiska institutet, red:s anmärkning), men jag tackade nej. Det är ett privilegium att vara författare och själv kunna bestämma, säger hon och fortsätter:

– Ett amerikanskt filmbolag har rättigheterna till ”Älskaren från huvudkontoret”, men vad som händer där vet jag inte.

Gunnar Rehlin/TT