Trippel i smäktande killar och en raggarflört

Frida Öhrns "We are one" är först ut. Det är ett ösigt nummer, annorlunda från Öhrns tidigare låtar. Ljudbilden påminner om Florence and the Machine parat med sångerskans hesa röst.

William Stridh har gått den inte helt otippade vägen för “Idol”-deltagare och tävlar nu i Melodifestivalen med den pojkrumspoppiga “Molnljus”. Vad just molnljus är för någonting är lite oklart. En lite seg låt som är närmast ballad i denna deltävling.

Sommarens raggarfavorit

Nanne Grönvall går verkligen all in på klassiska schlagerknep. Målgruppen för den helgalna “Carpool karaoke” kan vara raggarna, som nog kommer spela denna låt högt i bilarna i sommar. Som en kvinnlig version av Ronny & Ragge sjunger 57-åriga Grönvall om att “moona” genom bilrutorna och köra runt på stan.

Förra året sjöng Victor Crone för Estland i Eurovision Song Contest, nu hoppas sångaren på att få göra samma sak för sitt hemland. “Troubled waters” är en medryckande arenadänga med en refräng där Crones starka röst kommer till sin rätt. Det låter som Avicii och för att vara ärlig mycket som Crones bidrag “Storm” som han tävlade med i ESC.

Ellen Benediktsson, känd från Melodifestivalen 2014, har parats ihop med Simon Peyron, som tävlade med sitt metalband Outtrigger samma år. En lite udda duo som nu försöker kapitalisera på framgången för duetten “Shallow” av Lady Gaga och Bradley Cooper. Stämsången är det inget fel på.

Förhoppningar på Ferm

Om Nanne Grönvall inte går vidare med sin låt har hon chans med Jakob Karlbergs "Om du tror att jag saknar dig", då hon är en av låtskrivarna. Om någon minns Joakim Hillsons "Vacker utan spackel" från tidigt 2000-tal så har han nu fått sin efterföljare. Det är inte bara rösterna som låter en aning lika – Karlbergs låt börjar också med prat om “fixade fransar”.

Hanna Ferm har stora förhoppningar på sig, då det viskats om att hennes låt är något extra. Det finns ett internationellt sound i “Brave”, med Ariana Grande-vibbar blandat med Benjamin Ingrosso. Bryggan till refrängen är låtens styrka och Hanna Ferm får visa upp sitt register med långsam soulsång som övergår i stark och snabb pop i refrängen.

Ann Edliden/TT