Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/16

Kroppsångesten flödar i norsk thriller

Joachim Triers letar skräck i Göteborg och Trollhättan.

Spänning, kroppsångest och övernaturliga krafter. Det är för tillfället ledorden för norska succéduon Joachim Trier och Eskil Vogt. 

När norske regissören Joachim Trier var i tonåren slukade han böcker av Stephen King, och lät sig inspireras. Inte minst av kontrasterna mellan vanliga människor i vardagliga situationer och det otäcka de upplever, den skräck som uppstår i mötet med det okända.

– Det är något speciellt med det: hur huvudpersonerna dras in i det övernaturliga, säger regissören under en lunchpaus i Trollhättan där thrillern Thelma just nu spelas in.

"Kroppsångest centralt"

Han är också svag för italiensk skräckfilm, avslöjar han och nämner favoriten Dario Argento som slog igenom på 1970-talet med Flykten från helvetet. Sedan pratar vi en stund om den kroppsångest kanadensiske David Cronenberg så starkt förmedlar i The Dead zone med flera av sina morbida, psykologiska draman.

– Kroppsångest är centralt också i vår film. Body horror, som har som yttersta syfte att ställa frågor om vilka – eller vad – vi är, och skulle kunna vara. Eili Harboe är otroligt skicklig som Thelma, gör en rad känslomässigt komplicerade scener med stor naturlighet. Hon ger sig hän och använder sig själv skamlöst.

Joachim Trier gör nu sin fjärde långfilm efter hyllade filmer som Reprise (2006), Oslo 31 augusti (2011) och det internationella genombrottet med Louder than bombs (2015) med stjärnor som Isabelle Huppert och Gabriel Byrne. Ett mörkt familjedrama som sålts till över 100 länder och som tidigare i november tilldelades Nordiska rådets filmpris.

Vill mystifiera nordisk vardag

Att den 42-årige regissören därefter skulle ge sig i kast med att spela in skräckfilm i Oslo med Eili Harboe: en relativt okänd 22-åring i huvudrollen förvånade nog en och annan.

– Men jag ville placera det okända i en för mig bekant miljö, och mystifiera den nordiska vardagen. 

Det internationella intresset är ändå stort och temat universellt, resonerar regissören:

–Det är ju en stark kärlekshistoria - delvis destruktiv - där du inte vet hur djupt du är i stånd att skada en annan människa med din kraft. Och där det gäller att lära känna och acceptera din innersta vilja.

En del av dramat utspelar sig under vatten. Eili Harboe har fått simträning och dykt i iskalla västsvenska sjöar. Nästa vecka fortsätter inspelningen i Kiruna, med fler tagningar i vatten och snö.

"Utmanande scener"

– Det är en del utmanande scener. Men det har gått bra, jag har haft tillgång till en varm bassäng i ett tält mellan tagningarna, förklarar Eili Harboe som i filmen spelar mot New York-baserade musikern och modellen Kaya Wilkins.

Eili Harboe och Henrik Rafaelson, i filmen hennes religiöse far, är båda entusiastiska över filmen med sina övernaturliga element.

– När Thelma får något som liknar ett epileptiskt anfall i läsesalen på universitetsbiblioteket blir hon inlagd för observation. Men hennes tillstånd är oklart. Hon har något odefinierat, okontrollerat, säger Eili Harboe.

"Starka krafter i omlopp"

 – Som hennes far, och läkare, sätter jag vetenskapen främst, det som går att förklara, säger Henrik Rafalesen som uppskattar filmens psykologiska realism.

– Det är starka krafter i omlopp när du som ung ska lösgöra dig från dina föräldrar. Deras kontrollbehov kan också vara skrämmande. Här ges det en konstnärlig förhöjning.

Joachim Trier och manusförfattaren Eskil Vogt jobbar visuellt, och tar hjälp av väntan och ovisshet för att bygga spänning.

Thelma beskrivs som en "övernaturlig thriller"?

– Ja fast vår ambition är att göra lite mer innovativ skräck. Ett psykologiskt drama fast mer mystiskt, mörkt och....sensuellt. 

Joachim Trier söker orden någon sekund och fortsätter:

– Samtidigt handlar det i hög grad om uppväxt och identitet, där Thelma försöker frigöra sig från sin familj och hitta sig själv.

Det övernaturliga tycks utöva en ständig lockelse på människor, har du funderat på varför?

– Det är nog för att världen är så oförklarlig. Människan söker logiska sammanhang i en värld som inte presenterar sig som logisk. Det övernaturliga kan användas som pensel för att måla med i detta expressionistiska universum. I slutändan handlar det om vårt behov av att få kontroll över det som egentligen inte går att kontrollera.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.