Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Filmer som digitaliseras blir tillgängliga nu och i framtiden. Hasse Ekman och Sickan Carlsson kan ses i två filmer i den nya dvd-boxen "Hasse Ekman - guldkorn vol 2". Pressbild

Klockan tickar för filmarvet

Svenska filminstitutet vill rädda det svenska filmarvet genom att digitailisera filmer som Fucking Åmål och Elvira Madigan. Men av arkivets 9 000 titlar bara pengar för att digitalisera 500.

Den analoga filmens tid är ute. I princip alla biografer i landet är nu digitaliserade och nya filmer görs med digitala kameror av nästan alla. I Svenska filminstitutets filmarkiv ligger gamla 35-mm-kopior i tryggt förvar i minus sex grader. Där kan de ligga i hundratals år. Men vem ska se dem? Och på vilken utrustning?

Redan 2011 föddes insikten på Svenska filminstitutet om att hela det svenska filmarvet riskerade att gå förlorat ur tillgänglighetssynpunkt. Regeringen uppvaktades och 40 miljoner kronor kunde till slut inkasseras för att under en femårsperiod digitalisera omkring 500 filmer ur arkivet.

Mer pengar behövs

En helt ny avdelning har byggts upp och nu har den kommit ungefär halvvägs. Efter 2018 behövs nya pengar och projektledaren Lova Hagerfors är optimistisk.

- Det verkar finnas en enighet mellan partierna, ett engagemang för de här frågorna. Vi har skrivit i vårt budgetunderlag om vad vi tycker vore rimligt för att fortsätta. Men vi får se var det landar.

Hur väljer man då vilka filmer som ska digitaliseras? I praktiken utgör urvalet det filmarv som kommer att finnas tillgängligt för den absoluta majoriteten av publiken, nu och i framtiden.

- Det är ett jätteansvar förstås och vi har försökt göra ett så grundligt jobb som möjligt för att det ska vara tydligt varför vi har valt ut de filmer som vi nu har. Men vi inser att vi aldrig kan göra alla nöjda.

På Svenska filminstitutet finns i dag ett redaktionsråd som arbetar med att lyfta fram ett varierat filmutbud över tid, genrer och regissörer. Ett externt konsultativt råd med branschrepresentanter finns också med i arbetet. På uppdrag av regeringen ska även kvinnligt filmskapande och film för barn och unga prioriteras.

- Filmhistoriskt är andelen film gjord av kvinnliga regissörer liten. Vi har hittills valt ut 400 titlar och av dem har ungefär 20 procent en kvinnlig regissör. Det handlar om att se det som finns och lyfta fram det, säger Lova Hagerfors.

Ingmar och Roy klara

Svårmissad är däremot Ingmar Bergman, vars hela filmskatt har digitaliserats inför hans 100-årsjubileum nästa år. Även Roy Anderssons filmer digitaliserades i ett tidigt skede eftersom det fanns en tydlig efterfrågan från filmfestivaler, cinematek och kommersiella aktörer.

En snabbtitt på de filmer som i dag är "räddade" till eftervärlden visar att det handlar om dokumenterat bra filmer. Vad händer med alla mediokra eller rentav usla filmer i framtiden, ska de bara glömmas bort? Nej, svarar Lova Hagerfors:

- Vi har börjat så här för att få en skjuts i projektet. Det är ett urval som det finns en efterfrågan på i dag men det kanske inte alls ser ut så om fem, tio år. Förhoppningsvis kan vi fortsätta arbetet och då kanske vi tar hand om mindre bra filmer, som kanske säger något viktigt om sin tid. Vi ska ju inte censurera filmhistorien.