Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Känsloladdat om ett dödfött barn

SVT sänder Karin Ekbergs prisade film Efter Inez

Efter Inez är en dokumentär om att mista sitt barn, redan innan förlossningen. I filmen som belönades med dokumentärpriset vid årets Tempo festival och som nu sänds i SVT får vi följa det unga paret Denize Löfgren och Filip Nordin.

”En film som är svår att se, svår att göra, men som bryter en tystnad och ger oss en djupare förståelse kring livets villkor." menade Tempo-juryn i sin motivering. "Tack vare filmarens respektfulla känsla för integritet och inte minst Denize och Filips mod och generositet – lämnar den oss i en tacksamhet över att få insikt i något som ingen någonsin egentligen vill förstå; hur en mäktar med att leva med ständig sorg.” menade de vidare.

På onsdagskvällen visades filmen på biografen Aftonstjärnan i Göteborg, med ett efterföljande samtal. Bland annat medverkade där Ulrika Lignell som tillsammans med skådepselaren Kjell Wilhelmsen har erfarenhet av att förlora ett barn innan födseln.

Regissören Karin Ekberg debuterade med långfilmen Att skiljas, där det framkommer att hennes föräldrars äktenskap genomsyrats av sorgen efter ett dödfött barn.

- Jag är född som barnet som kom efter, säger Karin Ekberg. Jag ville lära mig mer om hur man gör i dag. Mina föräldrar fick aldrig se sitt barn, inte namnge det eller sörja det. 

"Många ville berätta"

Via Spädbarnsfonden kom hon i kontakt med en stor mängd föräldrar som förlorat sina barn under eller i samband med förlossningen. 

- Jag trodde att det skulle vara ett svårt ämne att ta upp på film. Men det var många som ville berätta och som också hade ett behov av att få andras berättelser att spegla sig i. Av respekt lämnar många de drabbade i fred, och det kan bli väldigt ensamt. Ett slags dubbelt trama: när det värsta som kan hända just har hänt så står man där helt själv utan någon att prata med.

Karin Ekberg fick kontakt med det unga paret Denize Löfgren och Filip Nordin och började filma morgonen efter förlossningen. 

- Det var möjligt först efter ett långt förtroendearbete. Men både de och jag var ense om att det behövs en film och ett offentligt samtal om det här. 

I tre dagar fick paret dokumentera sin dödfödda dotter på sjukhuset.

- De bilder man då tar och den dokumentation man gör är oerhört viktig, den ska räcka hela livet. Det kan vara viktigt att de som har den här erfarenheten delar med sig av sina tankar till andra.

"Jag var deras vittne"

För Karin Ekberg är Efter Inez ett väldigt speciellt filmarbete hon kommer att bära med sig resten av livet. 

- Det har varit avgörande att vara lyhörd och öppna sig så mycket som möjligt själv också för att vinna Denize och Filips förtroende. Tanken har aldrig varit att de ska leverera något åt mig, utan snarare att jag ska finnas där som ett redskap för dem . Jag var deras vittne i en otroligt viktig tid i deras liv. 

Vad har du lärt dig av arbetet med filmen?

- Framförallt har jag fått se vardagskärleken och innerligheten hos Denize och Filip, som till en början också gällde deras lilla dotter Inez. Att få uppleva den kärleken och fånga den på film i några sekvenser, som också berört andra, det är jag väldigt stolt över. Vi lever ju i en skrämmande och på många sätt dystopisk tid i den stora världen. Att vara i den här betydligt mindre sorgevärlden har ändå gett mig väldigt mycket hopp om människan. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.