Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Medverkande i årets julkalender; fr v: Sabina Walldin, Erik Haag, Sigrid Johnson, Morris Berglund-Andreassen, Oliver Hellman Kristensson och Lotta Lundgren med Elma Thomhave i sitt knä.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Julkalendern där barn leker historia

Barn berättar barnens historia i årets julkalender. De reser i tiden och testar hur det är att jobba i en gruva, att äta fårskalle till middag och att täta väggar med getbajs.

Tusen år till Julafton, är titeln på årets julkalender. Och det börjar för tusen år sedan, på vikingatiden i avsnitt 1 och när det är dags för avsnitt och lucka 24 är serien framme i december 2015.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Nästan alla barn kommer att gilla kalendern och lära sig mycket, man lär sig lättare när man har roligt, säger Sigrid Johnson, 9 år.

- Ja, för det är mycket skämt i kalendern och då kommer barnen att skratta och lära sig samtidigt. Jag har lärt mig jättemycket under inspelningarna, berättar Oliver Hellman Kristensson, 11 år.

Sigrid och Oliver är två av barnen som är med i julkalenders olika experiment. Vi träffas i en tv-studio när kalendern håller presskonferens. De sitter i en soffa från 1940-talet intill en pyntad julgran och äter lussekatter. Sigrid har kläder i rosa och turkos från 1980-talet och Oliver är klädd som på 1500-talet med en barett dekorerad med fjädrar på huvudet, halsband runt halsen och ringar på fingrarna.

- 1500-talet var roligt, kläderna var snygga och proffsiga men maten var väldigt konstig. Jag fick vara kung, en av Gustav Vasas söner, och det var bästa upplevelsen.

Sigrid var också med och utforskade hur det var att leva i 1500-talet, både som rik och fattig.

- När vi var fattiga var vi i en gruva i Falun, det kändes tråkigt att barn måste jobba och nästan helt utan lön på den tiden. Vi bar stenar och fick mat och ett ställe att sova i stället för pengar. Till middag åt vi soppa av grisblod med ingefära, berättar hon sakligt.

Idén till att göra en serie där man lyfter fram barnen i historien kommer från Karin af Klintberg, regissör och producent för såväl Historieätarna, med programledarna Erik Haag och Lotta Lundgren, som årets julkalender.

- SVT returnerade frågan om en serie och sa "Det kanske kan bli en julkalender?", berättar Karin af Klintberg.

Inspelningarna började för drygt ett år sedan, det var viktigt att ha med alla årstider. Researchen har varit mycket noggrann, redaktionen har arbetat ihop med ett antal experter för att allt ska bli rätt.

- Huvudpersoner i kalendern är inte jag och Erik. Vi är lekledare och rekvisita till barn som gör ett experiment att prova en dag på riktigt i en annan tid, förklarar Lotta Lundgren.

Hon och Erik Haag har utnyttjat barns inlevelseförmåga och förmåga att börja leka i stunden.

- Gränsen är så tunn mellan verklighet och fantasi. Vi har lekt barnen i stämning och i den stämningen har de gått in med liv och lust i situationerna. Väldigt mycket är improviserat.

Vad var mest roligt under inspelningarna?

- Det var nog att vi vuxna hade så mycket fel i våra förväntningar på barnens reaktioner. Vi trodde att vi visste vad barnen skulle tycka var hemskt, starkt eller äckligt, säger Erik Haag.

I ett program är alla trälar, slavar för en dag. Det upplevde Cleo Ryberg, 3 år, som mycket positivt. Hennes uppgift och ansvarsområde var att täta huset med getbajs och det tyckte hon var en rolig sysselsättning och ett fantastiskt byggmaterial.

- Det hade vi inte förväntat oss, inte heller att barnen skulle gilla surabborre och gettunga, vilket de gjorde.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.