Det är snart jul, men kommersen går trögt i näthandelstider. Den nye, visionäre varuhuschefen har låtit personalen hjärnstorma fram förslag på hur de ska kunna optimera köpupplevelsen och brödavdelningen har infört ett nyspråk där varje mening avslutas med ett käckt ”tack”. Denna trevlighetssvans hänger också med när revirstriden med frukt & grönt kommer upp till diskussion och kan då resultera i ett kärnfullt, ”det är ett intrång, tack”. Organisation in absurdum, passivt aggressiv artighet och skenbart medbestämmande – som tidigare är Jonas Karlsson där och skruvar till och skrattspeglar en svenskhet av urspårade dygder.
Berättelsen Jag är en tjuv delar tid och ort med den satiriska kortromanen God jul (2013). Och även denna gång befinner sig författaren på hemmaplan i den bitande smarta skildringen av det brutala och rörande spelet mellan människor på en arbetsplats i motvillig förändring.
Från novellen, via kortromanen, har Karlsson expanderat sitt utrymme och samtidigt behållit novellens avskalade händelseförlopp. Det är en utmaning som författaren klarar genom att bitvis bryta den satiriska distansen och fördjupa sig i en av sina romangestalter, den inbundne, kedjerökande säkerhetschefen Roland och hans moraliska dilemma. ”Yra av medbestämmande” har personalen på ett stormöte kläckt idén till en ny snatteriförebyggande åtgärd: en skylt med texten ”Jag är en tjuv”. En metod Roland motsätter sig utan att riktigt hitta ett språk för att kunna argumentera emot sin manipulative chef, som själv står för en del av svinnet i butiken. När han tvingas utsätta en pojke för skylten tippar någonting över inom honom och han får fatt i den egna känslan av förnedring som förföljt honom sedan barndomen.
Jonas Karlssons nya roman är en tragikomisk historia om en helt vanlig arbetsplats och om hur förföriskt rationellt barbariet ofta ter sig.
