Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Johan Lindqvist: Scandinavium bättre än ryktet

Politikerna pratar, näringslivet stampar otåligt och hockeyfolket vill inte vänta en dag till. Men GP:s nöjeskrönikör hyllar arenan som "alla" vill riva.

Politikerna diskuterar, förhandlar, bordlägger och trampar vatten. Näringslivet stampar otåligt och hockeyns goa gubbar blir alltmer högljudda i sina krav på en ny arena efter Scandinavium. Absolut, Scandinavium behöver, och ska, ersättas med något som givetvis kommer kallas multiarena. För att det är ett kompromissord som kan få alla att trycka på ja-knappen.

Det är lätt att glömma bort att Scandinavium i praktiken redan är en multifunktionell arena. För vad annat kan man kalla en hall som kan hantera allt från hästhoppning till handboll, hockey och Håkan Hellström?

Det kommer förhoppningsvis bli häftigt med en ny arena i Göteborg, men man ska också vara lite försiktig med vad man önskar sig. Det byggs alldeles för många budgetarenor som är omoderna redan samma dag de invigs. Vill man ha ett närliggande exempel är det bara att gå till Gamla Ullevi. Och nej, jag vill inte ha ett hockeytempel byggt enligt modulmodell med tunna väggar och noll atmosfär.

Som konsertarena har Scandinavium sina uppenbara och vid det här laget välkända brister. I första hand handlar det om att taket är för klent, det håller inte för att hänga upp all den teknik som de stora, internationella stjärnorna har med sig på turné. Extra tråkigt då det generellt sätt gör att artister med förhållandevis ung publik väljer bort Göteborg och i stället spelar i Malmö och Stockholm.

Men jag vill ändå lyfta Scandinaviums styrkor. Liksom andra arenor som varit med ett tag, Scandinavium invigdes 1971, bärs den av sin egen historia. "Alla" stora stjärnor har uppträtt i ladan och generationer av göteborgare har starka minnen från konserter som etsat sig fast. Vi är tusentals och åter tusentals som trängt ihop oss på golvet framför scenen för att få musikupplevelser som vi aldrig ska glömma. Och det där byggs på hela tiden, i höst med ett konsertprogram som med all önskvärd tydlighet visar att Scandinavium fortfarande är att räkna med. Extra kul när lokala akter som Laleh, Håkan Hellström, In Flames och Hammerfall, som själva sprungit på spelningar här, spelar i hemmahallen.

Ibland studsar ljudet inne i Scandinavium, men för att vara en hockeyarena är konsertljudet ofta förbluffande bra. Och med rätt scen och utsålt ända upp till taket finns alla möjligheter att piska upp en fantastisk stämning. När man nu dessutom rustar upp och frigör plats för ytterligare kanske tusen personer lär känslan i ett proppfullt Scandinavium bli helt grym. Då kan jag lätt köpa att det saknas bekvämligheter för hockeyns VIP-gubbar.


Scandinavium har fem-åtta, kanske tio goda år kvar i kroppen. Publiken vill vara med och smälla på med bra konserter hela vägen in i sargen.