Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Självporträttet som Jenny Nyström målade i Paris 1884 möter besökarna på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Jenny Nyström – mer än tomtens "mamma"

Hon är känd som den svenska jultomtens "mamma". Men Jenny Nyström var också pionjär som illustratör och en tuff entreprenör som under sin yrkesbana målade tusentals bilder. I en ny utställning visas den mångsidiga konstnärens verk.

Två barn pulsar fram i snön, fullastade med julklappar. Barnen under paraplyet var ett populärt motiv på ett julkort som Jenny Nyström illustrerade, men kunde – utan snö – också användas som påskkort.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Som illustratör var Nyström pragmatisk, en nödvändighet för en yrkesmänniska som var så flitigt anlitad som hon. Mellan 1875 och 1945 illustrerade hon drygt 2 000 böcker, gjorde illustrationer i 1 450 tidningar och 389 kalendrar, framställde omslag till 154 så kallade 25-öresromaner och målade minst 145 oljemålningar.

- Hon visste vad som säljer, hon var en riktig entreprenör, en kvinnlig företagare som höll mannen utanför sin ekonomiska sfär, säger Elsebeth Welander-Berggren, som har hållit i utställningen om Jenny Nyström på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.

"Hon är oslagbar"

Men betydde den höga produktionstakten och de repetitiva motiven att Jenny Nyström gav avkall på kvaliteten? Nej, menar Elsebeth Welander-Berggren.

- Om man adderar de här verken ett och ett så ligger hon på en väldigt hög kvalitet som illustratör. Jag tycker att hon är oslagbar – hon är inte konstnär hela vägen, men hon är en konstnärlig illustratör.

I utställningen visas verk som ger en fördjupad bild av Jenny Nyströms värv. Här finns inte bara de tomteillustrationer som gjorde henne känd och älskad av den breda allmänheten utan också oljemålningar och pasteller från tiden då hon studerade på Konstakademien i Stockholm och på olika konstskolor i Paris. På ett självporträtt från 1884 har Jenny Nyström framställt sig som en självsäker yrkeskvinna, elegant klädd i en snävt skuren sidendräkt – inte med målarpenseln i hand, utan mer som om hon vore på väg till ett viktigt affärsmöte.

Måste försörja sig

Jenny Nyström var tidigt mycket medveten om att hon var tvungen att klara sig själv ekonomiskt. Barndomsåren i Kalmar hade varit lyckliga, men familjen hade inte pengar att bekosta vare sig hennes resa till Paris eller hennes framtida liv. Målmedvetet satsade hon under studietiden på att vinna den kungliga medalj som garanterade ett stort resestipendium. Och när valet till sist stod mellan porträttmåleri och illustrationer satsade hon på den genre som garanterade den tryggaste försörjningen.

Jenny Nyström blev Sveriges första kvinnliga illustrationskonstnär – och banade väg för andra att följa i hennes spår.

- Jag tror att hon har varit en inspiration för många efter henne, Elsa Beskow till exempel, säger Elsebeth Welander-Berggren.

Försörjde familjen

Det var Jenny Nyström som försörjde sin familj, maken Daniel Stoopendaal som aldrig fullföljde sina läkarstudier, och sonen Curt, som ofta figurerade som motiv i hennes illustrationer. Att hon visste sitt värde och var en tuff förhandlare visar bland annat efterlämnad brevväxling.

Men när hon dog 1946 stod hennes egen yrkestitel inte utsatt i dödsannonsen. Där presenterades den kvinnliga pionjären i stället, på egen begäran, som doktorinnan Jenny Nyström-Stoopendaal.

Utställningen på Sven-Harrys konstmuseum visas från den 26 oktober till och med den 17 februari.