Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jan Guillou anklagas för historieförfalskning.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Jan Guillou i storbråk om Förintelsen

Jan Guillous uttalande i SVT om Förintelsen fick flera historiker att anklaga honom för historieförfalskning. - Intill dumhet arrogant, dundrar författaren Elisabeth Åsbrink.

- Ett väldigt vanligt påstående är att jodå, särskilt borgerligheten visste exakt vad som pågick i Nazityskland och i de länder som Nazityskland ockuperade. Nu vill jag nog påstå att det inte är sant. Man visste inte.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så sade Jan Guillou i måndags i SVT:s Gomorron, dit han var inbjuden för att prata om den fjärde delen i romansviten om 1900-talets Sverige, Att inte vilja se. Han menade att även om många svenskar var för Tyskland så hade de flesta ingen kännedom om det pågående folkmordet.

- I maj 1945, när kriget är slut, så går amerikanska soldater in i det första Förintelselägret och då kommer bilderna, då kommer sanningen, då vet man, sade han.

"Ingen kunde säga att de inte visste efter våren 1943"

Guillous uttalanden fick flera historiker att flyga i taket. I en gemensam debattartikel i DN skriver historikerna Karin Kvist-Geverts och Helene Lööw tillsammans med författarna Ola Larsmo och Elisabeth Åsbrink att "... alla som har ett spår av intresse av Sveriges och Förintelsens historia vet att detta är historieförfalskning."

De skriver att det publicerades ett stort antal artiklar om Förintelsen i alla stora svenska tidningar under 1942-43. "Ingen som läste tidningar i Sverige kunde säga att de inte visste. Inte efter våren 1943." Dessutom konstaterar de att det var Röda armén och inte USA som befriade det första Förintelselägret, Auschwitz, i januari 1945.

Guillou slår tillbaka

När GP når Jan Guillou slår han tillbaka mot de namnkunniga kritikerna.

- De har verkligen inte rätt. Några av dem har bedrivit en usel typ av forskning där de går igenom svensk dagspress från de här åren och hittar notiser och ledare med svepande anklagelser mot Nazityskland. Så lägger de ihop detta och får det till en stor textmängd och drar slutsatsen att då kände man till detta.

Jan Guillou tillbringade också fyra månader på Kungliga biblioteket och läste artiklar från tiden inför romanskrivandet, men kom till en annan slutsats.

- När Nazitysklands grymheter omskrevs svepande på ledarsidor sorterade människor in under kategorin propaganda. Det fanns en lag i Sverige mot så kallad grymhetspropaganda och vår inställning var att inte falla i samma fälla som skedde under första världskriget. Allmänheten var väldigt skeptisk mot det som skrevs. Därför är det meningslöst att sitta och räkna notiser i efterhand.

Men det där du sa om att amerikanerna gick in i första Förintelselägret var väl ändå fel?

- Det där är en petimäteranmärkning. Det stämmer att ryssarna gick in i Auschwitz först. Men ryssarna gjorde inget väsen av saken. De första bilderna kom från när amerikanerna gick in Buchenwald. De bevisen gick inte att bestrida, inte ens av Sven Hedin.

Så du uttryckte dig lite slängigt i SVT?

- Nej, jag uttryckte mig så kortfattat som ett sådant forum möjliggör. I allmänhet får man säga att vi inte visste, det står jag för. Även i min roman fanns det familjemedlemmar som visste mer, men i allmänhet kom man inte till insikt förrän -45, när bilderna från Buchenwald kom.

"Läs på, Jan Guillou"

När Elisabeth Åsbrink får höra om Jan Guillous mothugg är hon inte nådig.

- Man visste mycket om vad som hände långt före 1945. Vad som verkligen väckte Sverige var deporteringen av de norska judarna i november 1942. Det skrevs om den i nästan alla tidningar och kyrkorna hade den som tema i predikan första advent. Hela Sverige reagerade enormt starkt på detta. Att Guillou har mage att bortse från denna enorma händelse och påstå att vi inget visste förrän 1945 är intill dumhet arrogant.

Varför tror du att han säger som han gör då?

- Det är en viktig fråga som jag önskar att han ville svara på. Vem vill han skydda och varför? Jag vill inte spekulera men faktum är att han vill oskyldigförklara. Det är vanligt att man vill säga jag visste ingenting men det är en falsk reaktion. Många vanliga människor visste väldigt mycket. Jag säger bara läs på, Jan Guillou.

"Förintelsen är inget man leker med"

Åsbrinks författarkollega Ola Larsmo är också hård i sin dom.

- Det är inte acceptabelt att en känd författare får sitta i tv och oemotsagd fara med osanning om viktiga historiska händelser. Förintelsen är inget man leker med, det är inget marknadsföringsknep utan 1900-talets största trauma, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.