Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

När Andra Långgatan gentrifieras, gasklockan rivs och nybyggen förändrar Röda Stenområdet kan Ringön bli det område i Göteborg som New York Times kan lyfta fram i sina resereportage, skriver GP:s kulturchef Ingrid Norrman.

Ingrid Norrman: Därför sätter vi fokus på Ringön

Mitt i Göteborg, lika nära Gustaf Adolfs torg som Götaplatsen är, ligger en unik stadsdel där staden satsar miljoner varje år för att utveckla det tidigare nedgångna industriområdet med nya kulturella verksamheter. En helt egen värld bara på andra sidan Götaälvbron.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Här bland däckfirmor och plåtslagerier har Harald Treutiger köpt ett hus och hyr ut ateljéer till konstnärer. En nedlagd chokladfabrik håller på att ge plats åt studior och kreativa event. En designer tänker starta egen syfabrik i det som för 120 år sedan var Göteborgs utkant och för 90 år sedan en kåkstad för "mystiska individer som ha kontakt med polisen ..." Ändå har fortfarande många göteborgare inte satt sin fot på Ringön. 

Själv upptäckte jag området när jag skulle köpa tjära för att täta min gamla träbåt. Då fanns ännu inte Ringöns konsthall och inga väggmålningar prydde plåtfasaderna. Området bestod av småföretag, lagerlokaler med vacker utsikt över älven och övergivna hus intill bangården i norr.

Fest samlade 10 000

Men sedan projektgruppen Saltet för snart två år sedan fick i uppdrag att utveckla området har det börjat hända saker. En ö-fest i början av hösten samlade 10 000 göteborgare. Området har fått en egen tidning, Ö-posten, som ska komma ut fem gånger per år. Förutom den konsthall som redan öppnat diskuteras möjligheten att flytta Göteborgs konsthall till någon av de tomma lokalerna på Ringön. Och det finns tomma och billiga lokaler även för de kulturutövare som jagas bort av Higabs skenande marknadshyror på andra sidan älven.

Behåll karaktären

Detta är förstås både spännande och bra. Samtidigt är det viktigt att områdets karaktär behålls och de verksamheter som finns inte jagas bort så Ringön blir ytterligare ett område likt alla andra. När Andra Långgatan gentrifieras, Gasklockan rivs, det byggs nytt i Gullbergsvass och nya bostadshus långsamt förändrar Röda Stenområdet behöver Göteborg andra platser som New York Times kan lyfta fram i sina resereportage.

Det finns positiva förebilder för Ringöns utveckling. Ett före detta slakteriområde i Köpenhamn, Philips nedlagda industrilokaler i Eindhoven, Helsingfors gamla fiskhamn, ... Och projektgruppen Saltet har varit på samtliga ställen för att låta sig inspireras.

Popularitet = ökade hyror

Men det finns också farhågor. Om området blir för populärt stiger hyrorna och många småföretagare kan jagas bort. Även om det är sagt att bostäder inte ska finnas på Ringön lockas investerare av lättsålda bostäder med hamnutsikt. På Stadsbyggnadskontorets kartor syns bostäder inritade som gräver sig in i Ringöområdet även om man på stadsplanen kallar det för Frihamnen.

Kan Ringön bli ett unikt dragplåster för Göteborg och en oas för stadens småskaliga kulturliv? Vad behövs och vilka är hoten? Med början i dag ska vi i ett par veckor fram spegla vad som händer på det som i 41 år faktiskt var en ö. Och hör gärna av er med tips och kommentarer!