Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

"Rent författartekniskt hade ju faderns historia varit mer spännande och intressant att hålla på med" säger Niels Fredrik Dahl som ändå valde att skriva om en mor och hennes mörker.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

I moderns nattbok möter han sitt eget mörker

Hon ville fly från småstaden ut i världen. Hon kom till en lägenhet i Oslo och fick tre barn. "Mor om natten" handlar om en kvinna som led av djupa depressioner men lika mycket om hennes son, författaren.

En dag skulle han skriva en roman om sin far, språkkunnig redaktör med ett förflutet i Egypten. Det var i alla fall så han tänkte. I stället blev det kring modern, bibliotekarien, som han vävde berättelsen om sig själv.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

"Han" är i det här fallet huvudperson i en kritikerhyllad norsk roman, "Mor om natten", och ska inte förväxlas med författaren till densamma, Niels Fredrik Dahl. I alla fall inte in i varje detalj och känsla.

- Jag försöker inte dölja att det är en bok som tar utgångspunkt i mina egna erfarenheter, men hela bokens projekt är att skriva om en människa som jag inte kände, och då är enda möjligheten att skriva en roman, att säga vem hon kan ha varit, säger Niels Fredrik Dahl.

I någon mening ser han allas våra berättelser som fiktion och för att beskriva sitt eget arbete citerar han en amerikansk författarfavorit, Lydia Davis: "Att skriva är ett ge erfarenhet form". Under intervjun föredrar han att tala om Författaren och Modern i romanen i stället för om sig själv och sin egen mamma.

Tjockt kuvert

Ändå: Niels Fredrik Dahl fick som vuxen precis som den författare han skildrar ett tjockt kuvert med vad han beskriver som moderns nattbok. Den som hon skrev för sig själv under sömnlösa nätter och som hon ville ge till just honom. Båda får dessutom tillåtelsen, eller uppmaningen, att använda denna nattbok i sitt eget berättande vilket författaren i romanen tar som en förolämpning.

- Hon talar om hans skrivande och det vill han inte, det har hon inte något med att göra. Men i efterhand tänker han att det kanske var en stor gåva som han fick.

- Först vill han inte ha den, han vill inte läsa. Men om han säger nej uppstår en kris, en svår situation och den skulle i sin tur generera närhet, och närhet går inte.

13 år senare, när modern är död och de inte längre kan närma sig öga mot öga öppnar författaren nattboken som visar sig handla både om en mor som han inte kände och indirekt också om honom själv och hans alkoholism.

Får förklaring

Den kyla som den vuxne författaren minns från sin barndom får sin förklaring i moderns djupa depressioner, kärleks- och dödslängtan som tack vare gråtande småbarn aldrig ledde till något självmordsförsök.

I nattboken skrev hon det som hon aldrig förmådde säga till sin terapeut.

- Det är en oldfashioned psykoanalys. På den tiden skulle terapeuterna över huvud taget inte visa medkänsla under sessionerna, och nu pratar vi om flera dagar i veckan under fem år. Det är tortyr för en deprimerad människa som bara vill bli omfamnad.

TT: Dessutom verkningslös eftersom hon inte säger som det är?

- Hon är rädd för att bli ful när hon gråter.

Den nattboksläsande författaren är i sin tur alkoholiserad, för övrigt ett tema även i Niels Fredrik Dahls förra roman, "Herre" om den djupt olycklige rumlaren och 1800-talspersonen Bernhard Herre.

- Jag kan lite både om depressioner och alkoholmissbruk, jag vet vad jag skriver om, säger han med ett tonfall som markerar att han inte vill fördjupa sig i detta.

- Men "Herre" handlar ju om en man som inte klarar att ta sig ur det, här är det inte så, fortsätter han.

Går det att lära känna en förälder efter att hon dött? Frågan infinner sig under läsningen om ett rörande kvinnoöde, men Niels Fredrik Dahl svarar med en annan fråga: går det att på djupet förstå en mamma medan hon fortfarande lever?

Stark kärlek

I "Mor om natten" blir försöken att närma sig modern på samma gång ett erkännande av en stark kärlek som författaren inte visste att han kände, och en väg till självinsikt.

- Det mörker som författaren finner i moderns nattbok förstår han plötsligt är hans. Han har hållit på med detsamma men försökt medicinera sig själv.

- Det bittersöta med det här projektet är att han klarar att få ett helare förhållande till sin mor, men hon är död. Han tänker att om hon blir levande igen och står utanför dörren och ringer på så skulle det vara som förr. Då skulle allt falla tillbaka till det gamla igen. Jag vet inte varför, men det handlar väl om skuld och skam.