I Annes fotspår

ANNONS
|

Berättelsen om den föräldralösa, viljestarka och levnadsglada flickan Anne Shirley har gripit läsare världen över i hundra år. När Anne på Grönkulla kom ut i USA 1908 blev den en succé, och den kanadensiska författaren Lucy Maud Montgomery – som delvis öst ur sin egen barndom när hon skrev boken – kunde snart lämna läraryrket och försörja sig som författare. 1909 kom boken ut på svenska, vilket var den första översättningen till ett annat språk som gjordes. En Lundabo hade nämligen upptäckt den på en resa over there och skickat hem den till Sverige.

- Fast här hemma lanserades den först som en ungdomsbok, trots att den egentligen är skriven för en bred läsekrets, berättar Åsa Warnqvist, som forskar om Montgomerys författarskap vid Stockholms universitet.

ANNONS

Själv började Åsa Warnqvist läsa Anne på Grönkulla när hon var i tioårsåldern, men tyckte mest den var seg och orkade inte läsa färdigt.

- Men så fann jag Montgomerys Emily-böcker utan att veta att de var skrivna av samma författare, och de grep tag i mig på en gång. Det är den starkaste läsupplevelse jag någonsin haft.

Böckerna om Emily handlar också om en föräldralös flicka, men är mer självbiografiska än Anne på Grönkulla. Montgomery är själv uppvuxen på Prince Edward Island utanför Kanadas östkust, och växte upp hos sina morföräldrar sedan hennes mor dött och hennes far flyttat långt bort.

På högstadiet köpte Åsa Warnqvist båda bokserierna för sina veckopengar. När hon som vuxen började på forskarutbildningen vid Litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, bestämde hon sig för att läsa om Emily-serien än en gång, även om hon var lite rädd för att böckerna nu inte skulle hålla för hennes vuxna läsarögon.

- Men jag slogs av hur otroligt välskrivna, sammansatta och humoristiska de är, och när jag läste blommade hela min barndom upp, med känslor, minnen och fantasier som kom tillbaka. Det var en fantastisk upplevelse, berättar Åsa Warnqvist.

Åsas avhandling handlade om utgivning av svensk vuxenlyrik, men hennes intresse för barn- och ungdomslitteratur har alltid varit stort, och hon började undervisa i ämnet redan som doktorand.

ANNONS

- Frågar man någon vilken bok som påverkat honom eller henne mest är det ofta en barn- eller ungdomsbok. Det gör den litteraturen extra intressant att undersöka, tycker Åsa Warnqvist.

Åsa hade länge velat forska på Astrid Lindgrens författarskap, och eftersom läsningen av Anne på Grönkulla påverkade Lindgren mycket var steget inte långt till Montgomery. Vad är det som gör att så många upplever Anne på Grönkulla så starkt? Det ville Åsa undersöka.

Nu har hon fått pengar av Vetenskapsrådet för att forska om Montgomerys framgångar i Sverige och hennes påverkan på svenska läsare och författare. Som en del i forskningsprojektet annonserade Åsa Warnqvist också efter svenskars läsupplevelser av Anne på Grönkulla – och fick över 300 svar.

- Människor berättade om sina personliga levnadsöden i breven och hur böckerna påverkat dem, och man ser verkligen vilken kraft denna berättelse har!

Förklaringarna är flera, enligt Åsa Warnqvist, men framför allt är flickan Anne så mångbottnad och rik på egenskaper att nästan alla människor kan känna igen sig i någonting hos henne. Språket och naturbeskrivningarna i böckerna framhålls också.

Lagom till en konferens om Montgomerys författarskap som Åsa Warnqvist och kollegan Gabriella Åhmansson arrangerar på Uppsala universitet 20–23 augusti, kommer antologin ”Besläktade själar. Läsupplevelser av Anne på Grönkulla” ut på BTJ Förlag. Det är den första boken på svenska om Montgomerys författarskap. Förutom 65 läsupplevelser innehåller den artiklar om hennes liv och att resa i hennes fotspår på Prince Edward Island.

ANNONS

- Jag tycker att det är fantastiskt att så många läsare velat ge av sin tid, och berätta om personliga saker. Att som forskare få arbeta med det materialet är ett sant privilegium!

Fotnot: Läs mer om Montgomery-konferensen på http://www.littvet.uu.se/montgomery

ANNONS