Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hur mycket orkar en stabil 40-årig festivalkropp?

GP:s Maria Domellöf funderar kring Göteborgs 40-årsjubilerande filmfestival.

Göteborgs filmfestival har blivit medelålders, fyrtioårs-krisar med att testa Virtual reality-teknik, ligger sömnlös om nätterna och grubblar över det världspolitiska läget och ger ut boken Draken och demonerna, där fantastiska fotoögonblick och minnen staplas. Ett bokslut över festivalen som vi hittills känner den, med mellanrubriker som ”förnedring på Guldbaggegalan” och ”mot nationell filmstatus”. Filmvetaren Jon Asp skissar utvecklingen från ”gräsrotscinefili” och de svarta skinnjackors klubb till institutionalisering och ökat marknadsfokus. Hur mår egentligen rebellen Göteborgs filmfestival 2017? Hur mycket motståndsrörelse finns kvar i 40-åringens nu väletablerade festivalkropp.

Kick ass

Lite kick ass är det ändå att låta Tom of Finland öppna festivalen och streamas till 40 landsortsbiografer i Västra Götalandsregionen. Där får publiken frossa i tecknaren Touko Laaksonens, senare gayikonen Tom of Finlands, homoerotiska bilder med erigerade kön och spända muskler. Liksom hans levnadsöde i en tid då homosexualitet var olagligt och straffbart i hemlandet. Flytten till Kalifornien blev nödvändig för hans konstnärskap. Efter att ha besökt en medryckande, statisttät filminspelning i Haga, ett stenkast från Järntorget, förvandlat till tidstypisk 1950-talsmiljö, ser jag fram emot slutresultatet. 

Att lyfta fram den samiska filmen, som festivalen gör i år, är välmotiverat. Filmindustrin i Sápmi är på stark frammarsch, och här finns en mängd unika berättelser värda att ta del av både av nationellt och internationellt. Sektionen öppnas med Amanda Kernells Sameblod, som prisades dubbelt på Venedig filmfestival.

Bröderna Dardenne gästar

Det ideologiska avståndet kunde knappast varit större mellan USA:s näste president Donald Trump och bröderna Jean-Pierre och Luc Dardenne som gjort några av samtidens allra starkaste europeiska filmer bland dem Rosetta, Sonen och Barnet. Ständigt verkar de i solidaritet med samhällets svagaste, något Meryl Streep i sitt enastående tal på Golde Globegalan påminde oss om är filmkonstens uppgift. Nu gästar de belgiska bröderna Göteborg med nya filmen Den okända flickan, och får ta emot festivalens hederspris.

Danska Lone Scherfig är också på plats som hedersgäst, liksom vietnamesiske Tran Anh Hung. Sektionen för tv-drama som var ny i fjol, blir kvar. Nu med höjdpunkter som Nobel, kallad Norges svar på Homeland, och danska The day will come med Lars Mikkelsen och Sofie Gråbøl.  

Tema religion

Att lyfta fram nya röster i en egen sektion känns som en bra förnyelse för festivalen, som annars tycks hänge sig åt självrannsakan detta jubileumsår då samtliga festivalchefer bjudits in och får välja varsin favoritfilm.

Årets storsatsning bortom nostalgin är ”Gudar och människor”. Ett brinnande aktuellt tema i en tid av ständigt nya våldsdåd och konflikter i religionens namn. Film kommer att visas i Göteborgs moské, synagoga och domkyrka. Seminarier kommer att försöka reda ut intrikata frågor som ”Är det möjligt att filma Gud”? Författaren Harry Martinsson kallade en gång biografen för ”de livsfegas tempel”. ”Men det finns inget fegt hos de filmskapare från hela världen som visar sina filmer i detta fokus ” kontrar filmfestivalen.

Döm själv, om drygt två veckor.